Nationalekonomerna Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk drar sina slutsatser efter att ha studerat en ny rapport, som är beställd av Delegationen för migrationsstudier (Delmi).
Rapporten är den mest omfattande forskningsgenomgång som hittills genomförts.
Artikelförfattarna skriver på DN debatt att synen på flyktingmottagandet allt mer utgår ifrån värderingar och ideologi och att kopplingen mellan migration och internationalisering därför har hamnat i skymundan.
För exportorienterade länder, som till exempel Sverige, är det ett problem då internationell handel utgör en hörnsten för jobb och välstånd.
Bygger kommersiella broar
Hatzigeorgiou och Lodefalk menar att migranter kan bidra till att bygga kommersiella broar mellan sina nuvarande hemländer och sina födelseländer.
Om invandringen från ett visst land ökar med 1 procent betyder det ungefär 0,2 procent högre utrikeshandel och 0,2-0,3 procent högre stock av utländska direktinvesteringar i genomsnitt.
För Sverige motsvarar det drygt två extra miljarder kronor i varuexport och minst fyra miljarder i investeringar, skriver författarna.
Högre export
I studierna har det hittats ett samband mellan att anställa ytterligare en utlandsfödd person och 1-3 procents högre export i genomsnitt.
För ett typiskt företag inom tillverkningsindustrin av en genomsnittlig storlek med export på cirka 120 miljoner kan ytterligare en utlandsfödd anställd vara förknippad med ungefär två extra miljoner kronor i export.
Artikelförfattarna drar slutsatsen att migrationen, om den stärker internationalisering, kan bidra till tillväxt och jobb på ett sätt som traditionellt inte lyfts fram i debatten.
Vill utveckla arbetskraftsinvandringen
De föreslår därför att regeringen utvecklar arbetskraftsinvandringen och ser över hur Sverige kan bli mer attraktivt för arbetskraft och entrepenörer och gör det enklare för gästforskare och andra med tillfälliga tillstånd att ta jobb eller starta företag i Sverige.
Författarna vill också se ett tydligare näringslivsfolkus från regeringen att minska arbetslösheten. Det skulle ske genom att försöka att ta tillvara den internationella kompetensen som sannolikt finns bland den stora grupp utlandsfödda med svag eller obefintlig förankring på arbetsmarknaden.