Enligt senaste mätningen från opinionsinstitutet Ipsos är SD nu Sveriges tredjen största parti med 8, 5 procent av rösterna. En viktig förklaring till det tror Jenny Madestam att det är mellanvalsperiod utan större idéer från varken Socialdemokraterna eller Alliansen. De presenterade budgetarna har även kritiserats för att vara för lika varandra.
– Det har varit ganska idéfattigt från båda blocken och det gynnar Sverigedemokraterna som har en ganska tydlig profil. När diskussionen kring de för lika budgetarna dök upp, gynnades SD ytterligare. Men ju närmare valet vi kommer, kommer det här att sjunka och göra plats för de större frågor som diskuteras innan ett val och som väljarna bryr sig om, säger Jenny Madestam.
Framställer sig seriösa
En annan viktig faktor är att sedan SD kom in i riksdagen har de jobbat hårt med sin framtoning för att framstå som ett seriöst och legitimt alternativ, menar Madestam. Jimmie Åkesson har gått ut hårt för att ändra på partiets image och tydligt markerat att lokalpolitiker som gjort rasistiska uttalanden ska rensas bort ur partiet.
– Man har varit ganska öppna med att man ska rensa ut och det är ett tydligt sätt att skicka signaler till väljarna att de inte vill inte ha extremister utan är ett parti som alla andra och inte bara är ett enfrågesparti utan har politik på flera områden.
Större förtroende
Partiledaren Jimmie Åkesson har även fått ett rejält uppsving på förtroendebarometern, 16 procent har ett stort förtroende för SD-ledaren.
– Jimmie Åkesson har förstått att om man ska leva vidare går det inte att vara extrema utan måste framföra sitt budskap på ett annat sätt. Men jag tror att det finns en intern stämning och önskan i partiet att vara radikalare och tuffare i sin retorik, medan Åkesson har en mindre extrem framtoning.
Madestam hävdar att Åkesson har legat lågt sedan han kommit in i riksdagen och velat lyssna och lära.
– Han är mycket väl medveten om vilka steg han tar. Han har tänkt att nu ska han ta in hur man ska agera, vilka frågor som kan vara bra för dem att ta upp och hur ska de profilera sig i debatter.
Partiet har ökat med 2, 7 procentenheter sedan i september. Så kallade missnöjespartier får ofta ett uppsving i tider med en ekonomisk kris, vilket också kan vara en faktor till SD:s stora ökning.
– Det har vi sett förut att när människor hamnar i trångmål och riskerar att bli av med jobbet ökar tendensen att rösta på ett missnöjesparti, SD är definitivt en kritisk röst mot etablissemanget.
Attityder ändras
En skiftning i attityden mot SD har även skett hos medier, allmänheten och de övriga partierna. Den debatt som startade när SD först kom in i riksdagen är inte lika högljudd längre.
– Det har skett en normaliseringsprocess, inte bara i medierna utan även bland gemene man. När SD kom in i riksdagen var det ett väldigt rabalder, andra partier vill inte ens sitta i samma korridor. Men sedan har man mer och mer accepterat att de finns där och det har färgats av i hur medierna skriver om dem, säger Jenny Madestam.