Det är en utmaning att bestiga Sveriges högsta berg, som har lockat oss i mer än ett sekel. Den 9 kilometer långa leden från Kebnekaise fjällstation upp till sydtoppen är blockig och brant och väderleken kan skifta snabbt. Ändå besöker varje år runt 9000 personer Kebnekaises vilda natur.
– Kebnekaise är ett oerhört vackert fjäll, med sin spetsiga topp, säger Per Holmlund, professor i glaciologi vid Stockholms universitet.
Per Holmlund besökte Kebnekaise första gången 1971. Då var han 15 år. Sedan dess har han varit fjället troget. Per Holmlund har varit föreståndare för Tarfala forskningsstation och varje år besöker han Kebnekaise, bland annat för att mäta in sydtoppen.
Högfjällskartan
Den första turistkartan över Kebnekaise togs fram 1925. De senaste 30 åren har vi hittat upp på fjället tack vare Högfjällskartan. Den ritades av Per Holmlund och den legendariske glaciologen och polarforskaren Valter Schytt, under ganska besvärliga former.
– Då flög vi ut och landade på olika toppar och mätte upp med vinkelinstrument. Själva kartan är ritad för hand, även alla skuggningar, berättar Per Holmlund.
Mindre glaciärer
Per Holmlund har under decennier följt hur glaciärerna på Sveriges mest älskade fjäll blivit allt mindre. Men det har länge varit en svår fråga huruvida man skulle rita om kartan eller inte.
– Så länge formen på glaciärerna har varit desamma har det varit bättre att ange att fronterna på glaciärerna kan ha förändrats. Men det har varit en för stor sak att sätta igång att rita en ny karta.
Laserdata
Men de senaste 20 åren har glaciärerna smält allt snabbare. När Lantmäteriet vid årsskiftet släppte nya laserdata över Kebnekaise bestämde sig ett förlag för att ta fram en ny karta. Den kommer att bli mycket mer detaljerad och kunna knytas till GPS. Men fortfarande finns det kunskap om Kebnekaise som bara kommer av lång erfarenhet.
– Vi kan ta fram nya höjddata över fjället, men Per Holmlund är bäst i Sverige på Kebnekaises terrängmodell och hur glaciärerna förändrats. Han har vigt sitt liv åt Kebnekaise, säger Fredrik Hjelmstedt på Calazo Förlag.
Brantare leder
Några av frågorna som Per Holmlund och förlaget nu arbetar med är hur man ska märka ut tjockleken på isar och var det är is under stenar på kartan. På vissa platser märks effekten av klimatförändringar särskilt tydligt.
Från Tarfalastugan går en led runt sjön och sedan upp längs glaciären på norra sidan, vidare upp i ett pass som heter Svarta sjön.
– Det är ett typiskt fall där det är viktigt att man har en karta som är väldigt korrekt. Glaciären har blivit mycket tunnare och därför kommer det bli allt mer brant i den övre leden. Det måste beskrivas i ett kartblad så att folk tar det försiktigt, säger Per Holmlund.