SVT:s Agenda har besökt Murgårdsskolan i Sandviken där Mansour Farit och Shafik Alsaadi går. De har varit i Sverige i nio respektive fem månader. Ingen av dem har särskilt mycket utbildning i bagaget. De går snart ut nian, men är inte behöriga att gå vidare till gymnasiet.
– Vi förstår inte till exempel matte så bra. Därför kommer vi inte kunna gå i gymnasiet nästa år, säger Mansour Sharif.
Få behöriga till gymnasiet
På Murgårdsskolan blir bara 60 procent av eleverna behöriga till gymnasieskolan. Johan Larsson som är rektor på skolan menar att det finns flera anledningar till att skillnaderna mellan skolor är så stora.
– Vi har en hel del nyanlända elever och 40 procent av eleverna har inte svenska som modermål. Vi har också ganska många elever med problematisk frånvaro, alltså som inte kommer till skolan. Och då blir det problem. Dessutom har vi en kultur där det inte riktigt är okej att ha bra resultat i skolan, säger Johan Larsson.
Djupa problem
Det handlar således inte bara om antalet nyanlända. Problemet går djupare än så. På Murgårdsskolan klarade förr nästan alla att bli behöriga till gymnasiet. I dag är det bara sex av tio som kan gå vidare.
– Om man bara tittar på resultatet så skulle det kännas tröstlöst. Man får analysera och titta på vad det beror på och därefter jobba på, säger rektorn Johan Larsson.
Föräldrars utbildningsnivå påverkar
Att jämföra med friskolorna är svårt. Men bara några kilometer från den problemtyngda Murgårdsskolan ligger Jernvallsskolan, som också är kommunal. Här går barnen till ortens tjänstemän från villaområdena. Här är 84 procent av eleverna behöriga till gymnasieskolan jämfört med 60 procent på Murgårdsskolan. Skillanden är hela 24 procentenheter.
– Precis som på nationell nivå så är föräldrars utbildningsnivå den tydligaste förklaringen till skillnader i resultat mellan skolor, säger grundskolechefen i Sandvikens kommun, Lars Walter.
Klyftorna ökar
Om man ser på behörigheten till gymnasiet har avståndet mellan kommunernas bästa och sämsta skola ökat i mer än hälften av landets kommuner. Det visar en undersökning som tidningen Dagens Samhälle har gjort.
Det finns kommuner med större skillnader, till exempel Tierp, Burlöv och Sundsvall. Men i Sandviken är det också tydligt. År 2011 skiljde det 20 procentenheter mellan bästa och sämsta skolan i kommunen. 2014 var samma siffra 38 procentenheter. En ökning med 18 procentenheter på tre år.
”Skolorna är mer sorterade”
Regeringens expertorgan, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har försökt hitta förklaringen till varför skillnaden mellan skolor ökar. Också inom samma kommun.
– Elevsammansättningen i skolan har förändrats så att skolorna i dag är mer sorterade än förut. Elever med goda förutsättningar går i större utsträckning i skolan tillsammans med andra elever med goda förutsättningar. Och elever med sämre förutsättningar går i skolan tillsammans med andra elever med dåliga förutsättningar att klara skolan.
Varför är det så?
– Det beror till stor del på en ökad boendesegregation, säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi på IFAU.
Det finns ljusglimtar
Trots att Murgårdsskolan i Sandviken enligt rektorn plågas av språkproblem, skolk och bildningsförakt finns också ljusglimtar. Mansour Farit som knappt hunnit lära sig att läsa och skriva, har stora planer för framtiden.
– I framtiden kanske jag ska bli doktor, säger Mansour Farit.
I morgon, måndag, presenteras OECD:s slutrapport om hur den svenska skolan ska bli bättre efter de svenska elevernas kunskapsras i Pisa-undersökningarna. Skillnaderna mellan olika skolors resultat har redan pekats ut som ett problem av OECD.