Centerpartiets ledare Annie Lööf. Foto: TT

Kontroversiellt förslag i ny tappning

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

När Centerpartiet idag lanserar slopad arbetsgivaravgift för unga, nyanlända och långtidsarbetslösa handlar det till stor del om ett gammalt förslag i ny tappning. Men utspelet kommer att kritiseras i den politiska debatten och det är tveksamt om det går att nå enighet om det i alliansen.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Under den borgerliga alliansregeringen blev det så kallade ungdomsavdraget ett slagträ i den politiska debatten. Alliansregeringen halverade arbetsgivaravgiften för unga med syftet att skapa fler jobb och minska ungdomsarbetslösheten.

Men åtgärden var ifrågasatt. Många ekonomer och forskade hävdade att en generell sänkning av arbetsgivaravgiften inte var särskilt effektiv för att skapa nya jobb.

Centerpartiet gör tvärtom

Efter valförlusten har de andra allianspartierna också övergett den här åtgärden. Centerpartiet gör dock tvärtom. Partiet föreslår nu inte bara en halvering av avgiften, utan att den ska slopas helt för alla under de två första åren på arbetsmarknaden.

Den ska alltså gälla inte bara ungdomar utan också långtidsarbetslösa och nyanlända och den ska gälla under de första två åren.

Centerpartiet hävdar att den här åtgärden kan ge 45.000 nya jobb och att det leder till lägre ingångslöner för dem som omfattas. Men båda påståendena lär komma att ifrågasättas.

Små effekter

När alliansregeringen halverade arbetsgivaravgiften ledde det visserligen till fler jobb, men inte särskilt många i förhållande till vad åtgärden kostade. I en granskning menade t ex Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering IFAU att effekterna av åtgärden var ”förhållandevis små”.

Också partiledaren Annie Lööfs påstående att slopad arbetsgivaravgift ger lägre ingångslöner kan ifrågasättas. Lönestatistiken indikerar snarare att den sänkta avgiften för unga under alliansregeringen ledde till höjda löner.

En annan invändning som kan göras är att det redan finns en rad olika subventionerade anställningar för både långtidsarbetslösa och nyanlända. Frågan är varför ytterligare en åtgärd skulle få särskilt stor betydelse.

Enklare jobb

Å andra sidan är behovet stort av fler enklare jobb de kommande åren. Förra året kom drygt 160.000 asylsökande till Sverige och ungefär hälften av dem kan väntas få uppehållstillstånd här. Många av dem kommer därför de kommande åren att söka sig ut på arbetsmarknaden, vilket ställer höga krav på en arbetsmarknad som hittills varit dålig på att integrera nyanlända. Många som kommer till Sverige har svårt att få jobb och andra fastnar i bidragsberoende.

Enligt Centerpartiet väntar ett allvarligt krisläge om inte politikerna kan enas om enkla jobb för nyanlända som saknar utbildning. Det här förslaget tar sikte just på den utmaningen.

Varnar för låglönejobb

Men Centerpartiets retorik och krav på lägre ingångslöner innebär också att den politiska konfrontationen med regeringen skärps. Statsminister Stefan Löfven kallar C-förslagen som ett angrepp på ”den svenska modellen” och varnar för ett samhälle med allt fler låglönejobb.

Det är en debatt han gärna vill ha i en valrörelse.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.