I går berättade SVT om det lagförslag som regeringens utredare tagit fram för att stärka skyddet för de som köper skönhetsingrepp. I dag får förslaget kritik eftersom utredaren inte föreslår något obligatoriskt försäkringsskydd och inte heller en reglering för vad som ska göras när något går fel och det till exempel krävs en omoperation.
Fuskimplantat
En grupp som hoppades att utredaren skulle gå längre var de cirka 4.000 kvinnor i Sverige som opererades med de nu förbjudna bröstimplantaten av märket PIP. Rebecca Hellström i Storvik är en av dem som har kvar sitt PIP-implantat. Hon är besviken på utredningen.
– Som konsument måste man få en garanti på det man än köper. Köper du en ny bil en mobil eller en ny tv, så har du alltid en garanti. Det måste finnas någon bättre garanti för oss som utför skönhetsoperationer.
Läkemedelsverket förbjöd PIP-implantaten för drygt fem år sedan efter att det blev känt att tillverkaren fuskat och bytt ut silikongelén mot ett billigare industrisilikon. Eftersom implantaten riskerar att spricka och eftersom en del av dem innehåller ett vävnadsirriterande ämne rekommenderar Läkemedelsverket att de ska opereras ut.
Klinikerna vill inte betala för omoperation
Men de flesta av klinikerna som satte in PIP vägrar att byta ut dem utan kostnad. Advokat Gunnar Brolin och hans kollegor på advokatfirman Medical Law företräder cirka 110 kvinnor med PIP-implantat. Av dem har bara en knapp handfull fått byta till nya utan att det kostar dem tiotusentals kronor.
– Det är ett omoraliskt agerande att tvinga dem att betala för en tjänst de redan har betalat för en gång redan, säger Gunnar Brolin.
Konsumenttjänstlagen gäller inte vid den här typen av ingrepp så de 4.000 drabbade kvinnorna måste antingen betala omoperationerna själva eller ta fallen till domstol.
”Förslagen räcker inte”
– Våra klienter kommer bara bli besvikna. Utredningens förslag räcker inte, det hjälper inte kvinnorna när det går fel. Jag hade verkligen hoppats på ett ordentligt skydd för de här kvinnorna istället för att man nu bara vältrar över ansvaret på kvinnorna, säger advokat Gunnar Brolin som anser att man måste införa ett effektivt regelsystem för ansvarsfrågor eftersom man vet att felbehandlingar alltid uppkommer.
Utredaren Eva Nilsson Bågenholm menar dock att konsumentskyddet kommer att stärkas om hennes lagförslag blir verklighet.
– Konsumentskyddet kommer att stärkas generellt men vi kommer inte att kunna stärka det inom alla områden.
Det som vi försökt göra att försöka skydda patienten så pass mycket som vi tycker är rimligt att samhället gör. Men som konsument har jag ett eget ansvar och jag måste ta reda på vad som ingår inför alla köp av tjänster och produkter.
Patienter eller konsumenter?
Socialstyrelsens utredare har tidigare föreslagit att estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens ska omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Det skulle ge ett ökat rättsskydd med både patientsäkerhetslag och patientskadelag. Men en sådan lagändring vill Eva Nilsson Bågenholm inte se. Hon menar att de estetiska kroppsbehandlingarna inte ska ingå i hälso- och sjukvårdsdefinitionen eftersom syftet inte är att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Ett synsätt som kritiseras av både jurister och företrädare inom skönhetsbranschen.
– Jag skulle vilja att den verksamhet som sköts av legitimerad vårdpersonal ligger under hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Väldigt mycket av det som vi gör inom skönhetskirurgi är egentligen samma operationer som görs inom den offentliga vården men där betraktas det som rekonstruktiva behandlingar. Men här ska det då betraktas som någonting annat vilket blir konstigt, säger Ulf Samuelsson, chefläkare på Akademikliniken och docent i Plastikkirurgi.
”Bristande resurser borde ej avgöra”
Enligt Ulf Samuelsson har ingrepp som tidigare betraktades som hälso- och sjukvård nu har trycks ut till den privata sektorn på grund av bristande resurser inom den offentliga vården.
– Ta till exempel bröstreduktioner eller bukplastik efter graviditeter eller kraftig viktnedgång. De operationerna sågs tidigare som rekonstruktiva och som hälso- och sjukvård. Det är inte rimligt att det blir den offentliga vårdens medel och prioriteringar som avgör om man betraktar saker som sjukvård eller inte, säger han.