I november kom de första rapporterna från Kina om en ny tarmbakterie med resistens mot kolistin, den sista antibiotikamedicin som fanns att ta till för en del resistenta bakterier. Sedan dess har bakterien hittats i omkring 20 länder och nu även i Sverige.
I samband med två studier upptäcktes att två personer som varit på resa i Asien, och som inte upplevde eller visade några symptom, var bärare av den nya bakterien. Upptäckten är illavarslande men samtidigt är kolistin inget riktigt bra antibiotikum, säger Ulrika Snygg Martin, infektionsläkare på Sahlgrenska sjukhuset.
Hon säger att ett större problem är att samma typ av resistenta bakterier också är motståndskraftiga mot flera, ibland alla, andra antibiotika, även de som vi betraktar som mycket effektiva och breda. Antibiotikaresistens är överlag ett hot mot hela sjukvårdens framtid.
– Tillgången till effektiv antibiotika har revolutionerat sjukvården. Det finns så mycket annat, som transplantationer och proteskirurgi, som vi inte skulle kunna göra om vi inte kunde ta hand om infektionskomplikationerna, säger hon.
Inget alternativ
I nuläget finns inget läkemedel som hjälper den som drabbats av resistenta bakterier. Enligt Stefan Stenmark, smittskyddsläkare på Norrlands universitetssjukhus, är anledningen att marknaden är relativt olönsam.
– Rent forskningsmässigt har det också visat sig vara svårt att hitta preparat med nya angreppssätt. Det kommer att ta flera år innan vi har nya sorters antibiotika. Det är ett besvärligt läge, säger han.
Han är säker på att det måste finnas fler än två i Sverige som bär på bakterien utan att känna till det. Men om alla praktiserar normal handhygien tror han att risken för en större smittspridningn är liten.
– Det du och jag bär omkring i tarmen sprider vi inte till våra kompisar. Om vi ska tala klarspråk så måste bakterien in i munnen för att smitta, säger han.
Vaksamhet på infektioner
Och hur många de okända och friska bärarna är spelar liten roll, enligt Stefan Stenmark.
– Nu vet vi att bakterien finns och det viktigaste är en hög vaksamhet för alla som är sjuka, och särskilt personer med svårbehandlade infektioner, säger Stefan Stenmark.
På sjukhusen finns beredskap för att ta emot personer som är smittade, utan risk för att bakterierna sprids vidare, säger Elda Sparrelid på Karolinska sjukhuset.
– Har vi en person med multiresistenta tarmbakterier får den vård i enkelrum med särskild personal som inte träffar andra patienter. Det är ett framgångsrikt arbete för det är väldigt liten spridning, säger hon.
De som drabbats av resistenta bakterier i Sverige har i allmänhet smittats utomlands. Resistenta bakterier är betydligt vanligare i stora delar av världen vilket gör resande till en förhöjd risk.
Därför bör den som reser till andra länder tänka på hygienen, och om det går undvika antibiotikakurer i samband med resan.
– Det som händer när du tar antibiotika är att även många av de snälla bakterierna i din normala bakterieflora slås ut. Det kan leda till att de resistenta tar över och börjar dominera, säger Ulrika Snygg Martin.
Med tiden gör sig kroppen av med de flesta av de resistenta bakterierna, ofta inom ett halvår hos i övrigt friska individer.