– Jag är imponerad av den norska regionalpolitiken. Ersättningen till landsbygd och regioner är i många avseenden större än i Sverige. Vi har under lång tid haft en politik som inte har tagit hänsyn till de olikheter som finns i Sverige, stad och land har dragits isär, säger Bucht.

I Norge pekar man på två huvudorsaker – lägre arbetsgivaravgifter samt att kommuner får behålla intäkter från naturtillgångar – kan det bli aktuellt i Sverige?

– Vi har 130 landsbygdskommuner i Sverige, och det är bara ett fåtal av dem som har vattenkraft eller gruva. Det skulle innebära att det bara är de som får behålla intänkterna. Istället har vi ett skatteutjämningssystem. Nästa år tillför vi 10 miljarder kronor för att ytterligare stärka upp skatteutjämningssystemet som kommer svensk landsbygd till del. Det är en början, men det behövs mycket mer.

Sänkta arbetsgivaravgifter – ”inget för Sverige”

Det där gäller naturtillgångarna, men vad tycker du om sänkta arbetsgivaravgifter?

– Det finns inga sådana förslag idag. Jag tror att vi ska invänta vad den parlamentariska landsbygdskommittén kommer fram med för förslag, säger Bucht och pekar på vikten av jobb och menar också att man bör se till de näringar som finns i de aktuella kommunerna.

Men vad kan vi lära av Norge?

– Jag tror att Norge har mycket som är bra som vi kan använda. Sedan måste man också utvärdera de effekter av den politik de för. Just nu satsar vi 850 miljoner kronor för att få bredband ut till svensk landsbygd, det är lika viktigt som när vi en gång i tiden elektrifierade Sverige.

”Sverige ska inte dras isär”

Norska principen är att hela landet ska leva. Samtidigt syns i Sverige ett mönster i många glesbygdsorter: skolan läggs ned, affären, biblioteket, macken, och polisstationen försvinner. Men hur mycket får det kosta att rädda den svenska landsbygden, vad gäller de orter som börjat dö ut: bör man stödja dem, eller bör man låta dem försvinna?

– Det finns all anledning att hålla ihop Sverige, istället för att dra isär Sverige. Det har pågått under alldeles för långtid. Det är därför som regeringen tillsatt den parlamentariska landsbygdkommittén. Där kommer man säkert att titta på det norska systemet. De kommer med sitt slutbetänkande i januari.