Foto: TT

Lättare för nyanlända att få bostad

Publicerad

Den nya bosättningslagen, som ska hjälpa nyanlända som har uppehållstillstånd att få en permanent bostad, har varit en stor utmaning för många av landets kommuner. Men lagen har ändå fått den effekt regeringen önskade. Väntetiderna har kortats rejält.

Helen Tekie Fesaye har just flyttat in i en liten etta i Enskede tillsammans med sin lille son. Innan den nya bosättningslagen trädde i kraft 1 mars i år tog Stockholm stad knappt emot några kommunplaceringar alls, i år ska kommunen ta emot 2.810 personer.

– Det är en otroligt stor utmaning. Det har väl än så länge gått enligt plan, men det har varit med alla mål och medel vi kan hitta, säger Fredrik Jurdell, vd för SHIS Bostäder som är den enhet på kommunen som ansvarar för att hitta kommunplatser till 2.810 nyanlända med uppehållstillstånd i Stockholms stad.

Bosättningslagen omfattar nyanlända som har fått uppehållstillstånd, och behöver hjälp med att hitta en permanent bostad, vilket under 2016 är närmare 22.000 personer. Det är arbetsförmedlingen som anvisar de flesta, och resultatet efter att halva året har gått, är oväntat bra.

Lagen har gett effekt

– Hittills har den visat sig vara väldigt effektivt. Kommunerna har lyckats ta emot mer än dubbelt så många som under motsvarande period förra året.

120 av landets kommuner hade vid halvårsskiftet klarat mer än 50 %. Andra, till exempel Lund och Malmö har mycket långt kvar för att nå sitt mål.

– Det stämmer att vi bara tagit emot ett fåtal hittills, men vi arbetar hårt för att klara vårt uppdrag, säger Marie Olsson, verksamhetschef på socialförvaltningen i Lunds kommun.

Många ensamstående

Även Malmö kommun hoppas kunna placera de nyanlända de fått tilldelades innan året år slut. Problemet är att de allra flesta flyktingarna är ensamstående och söker mindre lägenheter, vilket är en stor bristvara i Malmö.

– Vi ska använda oss av moduler för ensamhushåll och håller också på att bygga om gamla lokaler till hyreslägenheter med enklare standard, berättar Maher Akob, enhetschef på Malmö kommun.  

Ja, för att alls klara sitt uppdrag har många kommuner fått ta alla möjligheter som står till buds. Det tas inte längre hänyn till bostadsmarknaden, och i till exempel Stockholms stad har bland annat flera äldre servicehus som av arbetsmiljöskäl dömts ut som äldreboende nu gjorts om till bostäder för nyanlända.

– Vi har använt servicehus som byggts om, vi har haft några andrahandsuthyrningar hos privatpersoner, vi har öppnat ett modulhus och vi har framförallt fattat beslut om bygglov för ytterligare ett stort antal modulhusplatser. Än så länge nu i juli finns en teoretisk chans att vi ska klara vårt uppdrag, men då ska allt verkligen löpa på enligt bästa möjliga utfall, och det finns en stor risk att vi inte klarar det, säger Fredrik Jurdell.

De nyanlända får inte själva välja vilken kommun de anvisas till. Istället tas hänsyn till arbetsmarknad, befolkning, det sammantagna mottagandet av nyanlända och hur många asylsökande som finns i kommunen. Tackar någon nej, för den ordna sitt boende själv.

Fler tackar ja

– Nu ser det ut så att fler nyanlända får en kommunplacering mycket snabbare än tidigare. Då har man inte blivit lika rotad i den kommun där anläggningsboendet ligger, och då ser vi att fler tackar ja till den plats man erbjuds, säger Lisa Löfgren, chef för enheten bosättning på Arbetsförmedlingen.

Men för Helen Tekie Fesaye var det aldrig någon tvekan när hon fick erbjudande att flytta från Boden till Stockholm.

– Jag kan inte bestämma vad jag vill, men jag fick en chans att bo här i Stockholm, och jag gillar det, säger hon och berättar att hon skulle vilja utbilda sig till sjuksköterska så snart som hon klarat av svenskkurserna på SFI.

Fakta mottagning

Många av de kommuner som fram till den 1 mars i år haft ett begränsat mottagande har hänvisat till brist på bostäder. Men det är inte längre en ursäkt. Därför har till exempel Stockholms län fått ansvaret för närmare 7.000 av de 21.702 nyanlända  som ska erbjudas en kommunplats i år.

10 kommuner har tagit emot kommunplaceringar, trots att regeringen inte krävt det.

11 kommuner har ännu inte en enda nyanländ kommunplacerats.

31 kommuner hade färre än en fjärdedel av kommuntalet placerats vid halvårsskiftet.

Här är de 25 kommuner som fått flest anvisade:

Stockholm: 2.810

Göteborg: 880

Uppsala: 616

Malmö: 488

Linköping: 392

Lund: 378

Nacka: 366

Huddinge: 321

Kungsbacka: 318

Umeå: 315

Täby: 273

Solna :268

Jönköping: 260

Haninge: 253

Örebro: 265

Jönköping: 260

Västerås: 258

Luleå: 248

Mölndal: 232

Helsingborg: 228

Karlstad: 220

Sollentuna: 216

Norrtälje: 201

Varberg: 201

Gotland: 192

25 av Sveriges 290 kommuner behöver inte ta emot några kommunplaceringar alls. Det är små kommuner med kärv arbetsmarknad och många flyktingar i asylboenden. De är:

Södertälje, Vingåker, Oxelösund, Flen, Valdemarsvik, Sävsjö, Lessebo, Alvesta, Olofström, Ronneby, Östra Göinge, Perstorp, Filipstad, Säffle, Hagfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg, Skinnskatteberg, Kungsör, Norberg, Fagersta, Arboga, Hedemora, Avesta.

35 kommuner har redan klarat av hela sitt uppdrag, medan andra har långt kvar. 120 av landets 290 kommuner har vid halvårsskiftet tagit emot mer än hälften av det antal personer som kommunerna fått tilldelade av Arbetsförmedlingen, medan till exempel Malmö och Lund bara tagit emot 6 % av dem som med den nya lagen har rätt att få en bostad i kommunen under 2016.

Övriga kommuner har fått ett kommuntal som beslutats av regeringen. De kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande får ta emot fler nyanlända. Ingen kommun har hittills vägrat att arbeta för att nå sin kvot, men vid halvårsskiftet hade kommunerna nått olika långt.

Stockholms Stad, som har det största anvisningstalet i landet, 2.810, har procentuellt lyckats något bättre. Men har enligt Arbetsförmedlingens siffror hittills endast haft 416 anvisade och av dem tagit emot 360 personer, alltså 13 % av det antal kommunen ska ta emot under 2016.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.