Cyberattacker ingår i det som brukar kallas hybridkrigföring. Det kan handla om att sprida desinformation, skapa osäkerhet och slå ut elektronisk infrastruktur, för att ta några exempel. Frågan är just nu högaktuell sedan amerikanska myndigheter slagit larm om att Ryssland genom it-angrepp försökt påverka den amerikanska valrörelsen.
Men också Sverige utsätts för den här typen av angrepp. Försvarets Radioanstalt (FRA) uppger idag för SVT att främmande makt årligen genomför 100.000 cyberattacker mot Sverige. I en intervju i december i SVT:s Agenda uppgav Gunnar Karlson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) att Ryssland kontinuerligt driver så kallade påverkansoperationer i Sverige. Det handlar exempelvis om att sprida falska nyheter och försöka påverka den svenska debatten i viktiga frågor.
Tycker att beredskapen är bristfällig
Statsministerns slutsats är uppenbart att den svenska beredskapen mot denna typ av hot är bristfällig. I sitt tal vid rikskonferensen i Sälen talade han därför om behovet av en ”genomgripande digital upprustning” för att möta detta hot. Inget säger att svenska val i framtiden kommer att vara fredade från påverkansförsök av främmande makt, menade statsministern.
Men Stefan Löfven talade också om det militära hotet mot Sverige. Här utgör Ryssland en viktig del. Inte minst för att det är den av stormakterna som ligger närmast Sverige, men också på grund av Rysslands upprustning och att landet faktiskt använt militära maktmedel mot flera länder. Stefan Löfven angrep Ryssland för aggressionen mot Ukraina och annekteringen av Krim, och varnade för en rysk regim som går i allt mer auktoritär och repressiv riktning.
Budgivningen i full gång
Efter flera års nedrustning i Sverige har svenska politiker nu omvärderat utvecklingen i omvärlden. Bred enighet råder om att säkerhetsläget har försämrats och diskussionen handlar nu i stället om hur mycket anslagen ska höjas till det svenska försvaret.
Budgivningen är redan i full gång. Samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna efterlyser nya satsningar redan under nuvarande inriktningsperiod. Vad regeringen kommer att svara på detta är fortfarande oklart. Statsministern gav inget besked men lovade att en ny försvarsberedning nu ska tillsättas.
Mörk bild
I sitt tal gav Stefan Löfven en samlad redovisning av hur regeringen ser på svensk säkerhet. Regeringen har antagit en nationell säkerhetsstrategi där åtta konkreta hot mot det svenska samhället pekas ut. Det rör sig bland annat om militära hot, informationshot, terrorism, energi, klimatförändringen och spridningen av resistenta bakterier. Sättet att möta hoten varierar förstås. Det kan vara polisiära medel, försvarsmakten eller internationella samarbeten för att ta några exempel.
Överhuvudtaget var det en ganska mörk bild av omvärlden som statsministern gav. Just nu präglas den bilden dessutom av genuin osäkerhet. Det handlar både om USA:s vägval under den nye presidenten Donald Trump, men också vad som händer efter Storbritanniens utträde ur EU och vad som kommer att ske i de kommande valen i Frankrike och Tyskland.