– Vi kommer att agera på samma sätt som Tyskland, sade Österrikes inrikesminister Johanna Mikl-Leitner tidigare i dag, när hon meddelade att landet inför tillfälliga passkontroller, i första hand vid gränsen till Ungern.
Slovakien gör likadant och förstärker vid gränserna till Österrike och Ungern med 220 extra poliser, uppger landets inrikesdepartement, enligt AFP. Dessutom ska polisen i Nederländerna börja genomföra stickprovskontroller vid sina gränser.
Schengen-samarbetets fria rörlighet utan passkontroller naggas därmed ytterligare i kanten. Men Österrike försäkrar att landets insatser genomförs inom ramen för avtalet, som slår fast att länderna vid speciella tillfällen får genomföra gränskontroller.
Stänger igen gränsområde
Tyskland kan komma att ta emot runt en miljon asylansökningar under 2015, i stället för de 800.000 som man tidigare räknat med, uppgav vice förbundskansler Sigmar Gabriel på måndagen.
Gabriel försvarade söndagens beslut med att ”Europas oförmåga att agera har fört Tyskland till gränsen för vad vi klarar av”. De skärpta kontrollerna har applåderats av Viktor Orbán, premiärministern i Ungern, där skärpta migrationslagar träder i kraft i morgon med höjda straff för människosmuggling och för att ta sig in i landet illegalt.
På måndagseftermiddagen började ungersk polis och militär stänga till det område vid gränsen mot Serbien där de största migrant- och flyktingskarorna tar sig in i landet.
Även Polen står redo att skärpa gränskontrollerna om flyktingströmmarna till landet skulle öka bortom kontroll, meddelade premiärminister Ewa Kopacz i dag, enligt Reuters.
Möte i Bryssel
I Bryssel satt samtidigt EU-ländernas migrationsministrar och funderade på hur krisen ska behandlas. EU-kommissionen vill se länderna ta hand om ytterligare 120.000 asylsökande som kommit till Grekland, Italien och Ungern och dessutom införa ett permanent system där länderna solidariskt hjälper varandra vid liknande kriser.
Men oenigheten är stor. Polens premiärminister Ewa Kopacz lät meddela på måndagen att hennes land inte accepterar några kvoter. Sveriges migrationsminister Morgan Johansson (S) var pessimistisk när han anlände till mötet.
– Jag tycker att vi står ganska långt ifrån varandra. Å ena sidan finns det länder som säger att det här är en europeisk utmaning som kräver en europeisk lösning, å andra sidan andra länder som bara vill sticka huvudet i sanden och låtsas som det här inte finns, sade Johansson på väg in till mötet.
Om inte migrationsministrarna kan nå en principuppgörelse har EU:s permanente ordförande Donald Tusk varslat för att ländernas stats- och regeringschefer i stället kan kallas in för att avgöra frågan.
Insats mot smugglarbåtar
Parallellt med EU:s inrikesministermöte har medlemsländerna i dag också enats om att ta ett steg närmare mot att slå till militärt mot flyktingsmugglarnas fartyg. EU-länderna konstaterar att antismugglarinsatsen EU Navfor Med nu fullföljt sitt första steg – att samla och analysera information – och därmed är redo att gå vidare till första delen av ”steg två”.
”Den här viktiga övergången gör det möjligt för EU:s marina insats mot människosmugglare i Medelhavet att ute till havs, inom ramen för internationell rätt, genomföra bordningar, sökningar, beslagtaganden och förstörande av fartyg som misstänks användas av människosmugglare”, heter det i ett uttalande.
Innan det kan ske krävs dock först att man tar fram regler för insatserna och därpå behövs klartecken från EU-ländernas ambassadörer.
Fakta: Schengenavtalet
- Schengen-samarbetet trädde i kraft den 26 mars 1995. Avtalet ger medborgare i EU-länder rätt att resa fritt mellan medlemsländerna utan gränskontroller.
- Vid särskilda tillfällen kan länder dock tillfälligt genomföra gränskontroller, normalt inte i mer än 30 dagar.
- Det kan göras vid oro hot mot säkerheten, exempelvis vid demonstrationer, terrorism eller större idrottsevenemang. Länderna ska informera EU-kommissionen vid ett sådant beslut, helst fyra veckor i förväg.
- 26 länder deltar i Schengen-samarbetet. EU-länderna – förutom Storbritannien, Irland, Bulgarien, Rumänien, Cypern och Kroatien – samt Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein.
Källa: NTB, Ritzau, AFP
Fakta: EU-kommissionens förslag
Här är några av EU-kommissionens förslag för att behandla flyktingkrisen:
- Fördela ytterligare 120 000 asylsökande som kommit till Italien, Grekland och Ungern.
- Skapa en permanent fördelningsmekanism för framtida kriser av samma art, inklusive möjlighet för den som inte vill delta – och kan hänvisa till särskilda skäl, som exempelvis en naturkatastrof – att i stället betala 0,002 procent av landets BNP.
- Införa en gemensam lista över ”säkra länder” för att snabba på återsändandet av personer som inte har asylskäl.
- Göra tillbakaskickandet mer effektivt med hjälp av gemensamma instruktioner och en handlingsplan.
- Arbeta för politiska lösningar i exempelvis Syrien och Libyen och hjälpa hårt utsatta grannländer ekonomiskt.
- Skapa en Afrika-fond för att få fler att stanna i sina hemländer med hjälp av ekonomiska och politiska satsningar.