Lurades av förfalskad lagfart – Stämmer staten på nio miljoner

Uppdaterad
Publicerad

En person som köpt två fastigheter, av vad som visade sig vara en bedragare som förfalskat lagfarterna, stämmer nu staten för att få tillbaka pengarna. Totalt kräver den lurade köparen nio miljoner kronor. Men trots att staten utlovat ersättning har ännu inte, efter ett och ett halvt år, några pengar betalats ut.

-I sådana här ärenden är det alltid någon som lider. En enskild person som faktiskt far ganska illa. Vi pratar om ett dyrt banklån som man får sitta med under en lång tid. Staten ska visa medborgarna den respekt som man har rätt att kräva av staten, säger advokat Fredrik Schedin.

Säljaren var inte ägaren

En man, som vi kan kalla för ”Johan”, köpte två tomter i oktober 2005 för 4,2 miljoner kronor. Han planerade att bygga hus på båda tomterna och kontrakterade därför en entreprenörsfirma.

Men efter att hela köpeskillingen erlagts så visade det sig att mannen som sålt tomterna inte var ägare. Handlingarna var förfalskade och tomterna tillhörde egentligen en äldre kvinna.

-Han gjorde egentligen allt man ska göra i det läget. Han drog i bromsen, avbeställde entreprenaden, gick till banken för han hade ju ett banklån på de här pengarna också. Han har visserligen lyckats få behålla det banklånet helt utan säkerhet, men med en tickande ränta, berättar ”Johans” advokat Fredrik Schedin.

Dömdes att återbetala köpesumman

Den äldre kvinnan drev målet i domstol och fick tillbaka lagfarten på tomterna. Bedragaren hamnade i fängelse och dömdes att betala tillbaka köpesumman, plus den förväntade vinst som köparen ”Johan” skulle ha gjort, totalt drygt nio miljoner kronor.

Allt enligt svensk lag. För huvudregeln är att man ska få full ersättning.

-Vi försökte även att driva in de här pengarna åt ”Johan”. Det visade sig vara lönlöst. Då gick vi till staten och begärde ersättning för vår förlust eftersom det finns en regel som säger att när man råkar ut för något sådant här så ska staten gå in och ersätta den förlusten, säger Schedin.

Staten garanterar ersättning

Staten garanterar att alla som blir lurade av förfalskade handlingar när det gäller fastighetsaffärer ska få ersättning.

Det nuvarande systemet med lagfarter har stora brister eftersom det inte finns någon kontrollfunktion vilket både Inskrivningsmyndigheten och Villaägarnas riksförbund påtalat.

Men det är inte någon enkel process att få tillbaka pengarna. Under 18 månaders tid har ”Johan” och hans advokat fått olika besked kring vilken ersättning som staten ska betala ut.

4,3 miljoner utlovades

Det senaste var när Kammarkollegiet beslutade att han skulle få 4,3 miljoner kronor, alltså den summa som han lurats på plus utlägg.

-Då vände jag mig till chefsjuristen på Kammarkollegiet och frågade när vi skulle få pengarna. Då fick jag till svar att det ska till ett regeringsbeslut först. Och om det här regeringsbeslutet följer vad Kammarkollegiet har föreslagit så ska Domstolsverket betala ut de här pengarna. och där fick vi nog av den här hanteringen, avslutar advokat Fredrik Schedin.

”Johan” har i dag inte fått en enda krona i ersättning och stämmer därför nu staten.

Fakta lagfart

  • Den som köpt, fått eller ärvt en fastighet ska ansöka om lagfart, vilket innebär att den sökande antecknas i fastihetsregistret som ägare.
  • Ansökan måste vara skriftlig och ska inlämnas/skickas till den inskrivningsmyndighet dit fastigheten hör.
  • Ansökan om lagfart ska innehålla person- och adressuppgifter för den som söker.
  • Uppgifter om överlåtarens/upplåtarens eller förvärvarens namn, person- eller organisationsnummer.
  • Köpe- eller gåvohandling i original eller bestyrkt kopia ska också bifogas.
  • Ansökan om lagfart kostar 825 kronor. Dessutom tillkommer en stämpelskatt som är 1,5 procent av köpeskillingen. Om köpeskillingen understiger taxeringsvärdet beräknas stämpelskatten på taxeringsvärdet.

Källa: Sveriges Domstolar och Lantmäteriet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.