Förra året kom över 35.000 personer som ensamkommande barn till Sverige. Nu fattar Migrationsverket beslut i många av dessa ärenden och i flera fall har myndigheten bestämt sig för att justera upp åldern på den asylsökande.
– Det är den asylsökande som har bevisbördan. När de inte kan göra sin ålder sannolik bedömer Migrationsverket dem som vuxna, säger Carl Bexelius, tillförordnad rättschef på Migrationsverket.
”Många som inte har gjort sin ålder sannolik”
Under september och oktober i år justerades åldern upp för totalt 1.077 personer som sökt asyl i Sverige, den ålder de uppgav när de kom anses inte vara rimlig.
– Vi fattar betydligt fler beslut än vad vi gjorde i början av året, det är många av dem som gäller barn. I den prövningen kommer det vara ganska många som inte har gjort sin ålder sannolik, säger Carl Bexelius.
”Jag förstår oron”
För många får beslutet om ändrad ålder stora konsekvenser, som barn är det lättare att få uppehållstillstånd i Sverige.
– Jag förstår oron, här rör det sig om unga människor som kommit till Sverige för att få skydd. Men det är därför vi har en rättssäker process där den sökande kan överklaga sitt beslut och få det prövat i domstol, säger Carl Bexelius.
Har fått kritik
Migrationsverkets metoder för åldersbedömning har dock kritiserats för att vara osäkra.
– Det är ett väldigt svårt bevisläge. I många fall har vi inget annat än den asylsökandes berättelse att utgå från, så ser det ut i asylprocessen. I bland finns det inte dokumentation, då måste Migrationsverkets handläggare göra en bedömning om berättelsen är sammanhängande, säger Carl Bexelius.
För att få en säkrare bedömning ska medicinska åldersbedömningar börja utföras i större skala under det första kvartalet nästa år, meddelar Rättsmedicinalverket som fått i uppgift att ordna detta.
”Finns ingen exakt vetenskaplig metod”
Då kommer åldern på den asylsökande lättare kunna kontrolleras med hjälp av tand- och knäledsröntgen.
– Det finns ingen exakt vetenskaplig metod för att fastställa den biologiska åldern men däremot finns det bättre metoder än de vi använder i dag, säger Carl Bexelius.