Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Många betalar för bredband som aldrig används

Ju snabbare desto bättre! Så har försäljningsargumentet från bredbandsleverantörerna låtit de senaste åren. Men många betalar flera hundra kronor i månaden för något de inte behöver.

Bredbandskollen har årligen sen 2008 mätt surfhastigheterna i bredbandsnäten. Under 2015 använde bredbandskunderna gratistjänsten vid 15 miljoner tillfällen. Den sammanställning av data som Bredbandskollen publicerar inom kort visar att hastigheterna i de fasta näten blir allt högre. Och kunderna väljer att betala mer för att få snabbare bredband.

– Vi ser att abonnemang på 50 Mbit/sekund eller mer ökar och tar marknadsandelar från de långsammare abonnemangen, säger Rickard Dahlstrand, projektledare för Bredbandskollen.

Av dem som under förra året testade hastigheterna hos sina fasta bredbandsuppkopplingar (nedladdning via fiber- eller kabel-tv-nät) hade: 

* 22 procent 100 Mbit per sekund eller mer

* 65 procent mellan 50 och 100 Mbit per sekund

* 13 procent under 50 Mbit per sekund

Många behöver inte så mycket bredband

Fördelningen visar, enligt Rickard Dahlstrand, att många betalar för en hastighet de sällan eller aldrig använder.

– Det som kräver mest bandbredd, alltså Mbit per sekund, för de allra flesta är att titta på HD-TV eller film, då förbrukar man 6-7 Mbit per sekund.

Det skulle innebära att 10 Mbit per sekund och person räcker bra. Är man till exempel fem personer i ett hushåll behöver man 50 Mbit per sekund. Då kan alla titta på varsin film samtidigt utan att det hackar.

– 100 Mbit per sekund som många har räcker för ett stort hushåll med tio personer - om det inte är så att man ägnar sig åt fildelning i stor omfattning. Dataspel över nätet kräver väldigt liten bandbredd.

”Som att köra sportbil för att köpa mat”

Rickard Dahlstrand anser att många bredbandskunder kastar pengar i sjön.

– Det kan handla om flera hundra kronor i månaden helt i onödan för något man inte utnyttjar. Det är som att köpa en snabb sportbil för att åka och köpa mat, där duger det med vilken enkel bil som helst.

Bredbandsoperatörernas branschorganisation, IT&Telekomföretagen, vill inte kommentera kritiken utan hänvisar till rådgivningstjänsten Telekområdgivarna, som ägs av branschorganisationen.

Mycket reklam för höga hastigheter

Mattias Grafström, vd för Telekområdgivarna, medger att den information operatörerna ger kunderna om vilken hastighet som motsvarar behoven kan bli bättre.

– Det är så mycket teknik i det hela så det är svårt att informera och svårt att ta till sig. En grund för att ta till sig det är ju att informationen finns och det gör den väl inte riktigt idag på alla sätt.

Är det lätt som konsument att tro att det är lika bra att ta till nåt som är snabbare och dyrare så blir det bättre?

– Ja, det kanske är så, det har ju varit mycket marknadsföring för höga hastigheter.

Som man egentligen inte behöver?

– Ja, en del kanske inte behöver det, det är ju väldigt individuellt. Det har varit ett krig om att ha snabbaste bredbandet och det triggar ju naturligtvis upp det här.

”Bör se över sin marknadsföring”

Mattias Grafström tycker att bredbandsoperatörerna skulle kunna se över sin marknadsföring och sitt bredbandsutbud.

– Då har man kanske större chans att locka till sig nya kundgrupper. Om man erbjuder lägre hastigheter där man redogör för vad de klarar av, kan det ju vara ett bra konkurrensmässigt knep.

Fakta: Bredbandskollen och Telekområdgivarna

Visa

Bredbandskollen drivs av den oberoende och allmännyttiga stiftelsen IIS, Internetstiftelsen i Sverige. IIS administrerar också bl a den s k toppdomänen .se.

Telekområdgivarna är en icke vinstdrivande och opartisk organisation som finansieras av deltagande operatörer och ägs av branschorganisationen IT&Telekomföretagen. Konsumentverket och Post- och telestyrelsen finns representerade i styrelsen.

Relaterat