Foto: SVT

Många luras att teckna dyra bluffavtal på nätet

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler luras att teckna dyra abonnemang av oseriösa företag.

Konsumentverket har tagit emot runt 1.000 klagomål – bara i år.

– Det är extremt många klagomål som kommer in just nu, säger Jolanda Girzl, chef på Konsumentverkets enhet Konsument Europa.

Abonnemangsfällorna varierar i form, men de är i grunden ungefär likadana. Konsumenterna tror sig göra ett drömkap, men får i själva verket något helt annat som till exempel en antivirustjänst eller en nätbaserad kalender.

– Vi är godtrogna helt enkelt, säger Anders Olofsson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericenter till SVT Nyheter.

Det handlar om konsumenter som lurats att teckna ogynnsamma avtal med företag som lovar produkter från kända varumärken som exempelvis Netflix eller Spotify – trots att företagen inte har något samarbete. Produkten uteblir och istället har konsumenten utan att vara medveten om det godkänt ett villkor för något helt annat, till exempel ett dyrt abonnemang på en online-almanacka eller en antivirustjänst.

Just nu cirkulerar ett erbjudande där konsumenten erbjuds en mobiltelefon för fem kronor, ett annat erbjuder Spotify till samma pris – båda erbjudandena är en bluff.

– Vi vet inte varför men det är extremt många klagomål som kommer in just nu, säger Jolanda Girzl, chef på Konsumentverkets enhet Konsument Europa.

Många blir lurade

Abonnemangsfällor är inget nytt för Konsumentverket men den senaste tiden har de sett en ökning av antalet inkomna klagomål. På bara tre månader har de fått in 981 klagomål. Förra året kom det in totalt 3.409 klagomål av den här sorten.

Annonserna som företagen luras med innehåller allt som oftast ett känt varumärke till ett otroligt vrakpris.

– Kända varumärken inger trygghet för konsumenterna, säger Jolanda Girzl.

Jolanda Girzl hör ofta från klagande konsumenter att de gick på blufferbjudandet för att det var så billigt, och att de därför tog en chansning.

– Konsumenterna tänker ”fem kronor, jaja, det gör inte så mycket”, säger Jolanda Girzl.

Oftast räknas det här inte som ett brott, utan som vilseledande marknadsföring. Då slutar det istället som en civilrättslig tvist.

Få bedrägerier klaras upp

I nuläget har polisen omkring 3.400 ärenden som rör bedrägerier som skett med hjälp av eller via en dator. Hur många ärenden som klaras upp vet man inte helt säkert.

Anders Olofsson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericenter, tror att det rör sig om några enstaka ärenden.

– Skojarna vet att folk inte kollar så noga på villkoren, säger han till SVT Nyheter.

Polisen misstänker att personerna bakom annonserna vet precis hur de ska formulera sig för att inte gå över gränsen till att det räknas som ett brott.

– De har tillgång till ekonomisk-, juridisk- och IT-kompetens. Oftast får de in väldigt stora summor. Då har de råd att fortsätta betala för kompetensen, säger Anders Olofsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.