Rostade mjölmaskar på yogurt med lite kokosflarn. Så kan en frukost se ut i framtiden enligt analysföretaget Kairos Future, som har gjort intervjuer med människor runt om i världen om hur vi äter, lagar och handlar mat. Bland de intervjuade finns konsumenter, kockar, och matproducenter.

– Det mest intressanta som vi kom fram till är att vi står inför ett paradigmskifte i synen på mat. Fram till nu har smaken varit avgörande om en vara ska sälja, men nu ser vi att andra värden premieras som nyttighet för kroppen och hållbart tänkande, säger Magnus Kempe, omvärldsanalytiker på Kairos Future.

Den vandrande konsumenten

Han berättar att tidigare trender inom mat de senaste åren har blickat nostalgiskt bakåt mot till exempel bondgården och jägar- och samlarsamhället. Det har varit värden som ekologiskt, närproducerat och äkthet, det vill säga att man ska kunna lita på vad man äter. Nu vill rapporten lyfta fram ännu en arkaisk figur, men med en modern tvist – matnomaden.

– Den vandrande konsumenten har sin latte i handen och är ständigt uppkopplad och informerad. Maten konsumeras när det passar i former där man kanske hellre vill få i sig det man behöver men inte nödvändigtvis vill äta en riktig middag, säger Magnus Kempe, och nämner shaken och smoothies som exempel.

Grisöron och kycklinghalsar

Till sin hjälp kommer matnomaden att ha drönare och förarlösa fordon som levererar maten hem.

– Nya distributionssätt kommer bryta de gamla och vi ser det redan nu med matkassarna man kan beställa på nätet, säger Magnus Kempe.

Förutom att det fortfarande är viktigt att maten producerats på ett etiskt och klimatmässigt sätt, så blir det än mer viktigt i framtiden att man tar tillvara på allt. Det betyder att djurens alla kroppsdelar kan ätas som grisöron, knäsenor och kycklinghalsar. Inget ska gå till spillo. Även grönsakerna som säljs i butik behöver inte längre vara perfekta.

– Vi ser ett stort behov av proteinkällor som inte kommer från kött, särskilt då veganska. Men vi tror också att till exempel insekter kommer bli vanligare på svenska matbord, kanske främst som proteintillskott.

– Men där finns det vissa juridiska problem innan insektsbaserad mat kan säljas i butik, säger Magnus Kempe.

Späker våra kroppar

Rapporten visar också på hur vi kommer gå från njutningsmänniska till att bli disciplinerade konsumenter. Inte bara späker vi våra kroppar, ett vanligt maraton räcker inte längre, helst ska det vara extremlopp, utan vi går också på särskilda dieter.

Konsumenterna kommer att ty sig till de matgurus som passar dem och anpassa sin livsstil efter vilken matfilosofi de tror mest på. Det blir en så kallad filterbubbla där man helst kommunicerar med likasinnade som tycker likadant.

– Det kommer bli mer tro över hur vi äter, vi tillskriver vissa födoämnen egenskaper som kanske är svåra att bevisa. I Hollywood springer det redan omkring kändisar med olika buljonger på flaska, säger Magnus Kempe.