Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Mats Knutson: Lettland eldar på den svenska Nato-debatten

ANALYS · Den svenska Nato-debatten fick nytt bränsle när Lettlands president Raimonds Vejonis på söndagen slog fast att säkerheten i Nordeuropa skulle förbättras om Sverige och Finland går med i Nato. Det skulle skapa stabilitet i regionen, var den lettiske presidentens besked när han talade på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Den svenska utrikesministern Margot Wallström var med all sannolikhet irriterad över den lettiske presidentens oväntade frispråkighet. Alldeles innan Raimonds Vejonis äntrade scenen hade nämligen Wallström hållit sitt inledningstal och i det avvisade hon kategoriskt alla tankar på ett svenskt Nato-medlemskap.

Det skulle inte bidra till ökad avspänning och är därmed inte aktuellt, menade hon men fick alltså strax därefter mothugg av Lettlands president. Ryssland respekterar styrka, men utnyttjar svaghet, sade han och menade att ett starkare Nato är det bästa skyddet mot Ryssland.

Lettiske presidenten överraskar

Presidentens uttalanden är överraskande frispråkiga och kan förstås få återverkningar i den svenska debatten där Nato-frågan länge varit en stridsfråga mellan partierna.

Numera är det också en blockskiljande fråga sedan både Centerpartiet och Kristdemokraterna under förra året beslutade sig för att ställa sig bakom ett medlemskap. Samtliga fyra allianspartier vill nu att Sverige går med i Nato, medan regeringen, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna säger nej.

Socialdemokraterna är nyckelparti

Nyckelpartiet i sammanhanget är Socialdemokraterna. Så länge det partiet säger nej blir det heller ingen svensk ansökan. En fråga som denna förutsätter blocköverskridande enighet och först om Socialdemokraterna är beredda att ompröva sin ståndpunkt kan en ansökan bli aktuell. Men en sådan omprövning tycks alltså inte stå för dörren.

Däremot tycks regeringen vara allt mer öppen för att återinföra värnplikten. Den avskaffades ju för några år sedan av den förra alliansregeringen, även om Liberalerna nu har ändrat sig och vill ha tillbaka någon form av värnplikt.

Oklarheter kring värnplikt

Regeringen har tillsatt en utredning om hur en ny värnplikt skulle kunna se ut och den utredningen pågår för närvarande. Utrikesminister Margot Wallström sa sig dock vara positiv till en, som hon uttryckte saken, moderniserad och jämställd värnplikt. Hur många som ska mönstra eller kallas in är dock ännu oklart.

För Försvarsmakten handlar det om att få en funktionsduglig organisation. Dagens yrkesförsvar har inte lyckats locka tillräckligt många intresserade. Men Margot Wallström sa också när hon framträdde i Sälen att en ny värnplikt även ska kunna ses som en sorts samhällstjänst, där värnpliktiga till exempel kan hjälpa till inom Migrationsverket när behovet är stort.

Ett stort mått av frivillighet

Det folkliga stödet för återinförd värnplikt är stort. Hur en kompromiss mellan partierna skulle kunna se ut är dock ännu oklart. Sannolikt handlar det i så fall inte om en allmän värnplikt av den gamla modellen utan snarare om någon form av selektiv värnplikt för både män och kvinnor, med också civila inslag och, naturligtvis, med ett stort mått av frivillighet.

Folk och försvar 2016

Mer i ämnet