Regeringen tvingas nu tillsätta en parlamentarisk utredning om överskottsmålets framtid. Finansminister Magdalena Andersson (S) deklarerade tidigt att hon inte tyckte att det behövdes, men blev överkörd av riksdagen och i dag kom alltså beskedet att en utredning ska tillsättas. Det innebär att det kan dröja innan finansministern lyckas driva igenom ett avskaffande av överskottsmålet. Magdalena Andersson vill att det ersätts med ett så kallat balansmål. I stället för att uppvisa ett överskott om 1 procent av BNP över en konjunkturcykel, ska det räcka med att de offentliga finanserna är i balans, menar regeringen.
Strid om utredning
När regeringen tidigare i våras offentliggjorde sin nya linje i frågan, var tanken att Konjunkturinstitutet skulle göra en snabbutredning inför höstens budgetproposition. Men oppositionen i riksdagen slog bakut. Mycket på grund av att regeringspartierna i valrörelsen förra året inte sagt ett ljud om att de ville avskaffa överskottsmålet. I strid med finansministern lyckades allianspartierna dock samla en majoritet i Riksdagens finansutskott bakom kravet på en parlamentarisk utredning. Magdalena Andersson ansåg inte att det behövdes, men trots det kommer alltså i dag beskedet att regeringen följer riksdagens uppmaning.
(S)-märkt eller ”opolitisk”?
Den nya utredningen ska ledas av Folksams vd Jens Henriksson, som enligt regeringen är opolitisk. Han har dock en bakgrund inom Socialdemokraterna och regeringskansliet. Jens Henriksson har under lång tid varit politiskt sakkunnig, planeringschef och statssekreterare åt socialdemokratiska politiker som Göran Persson, Erik Åsbrink, Bosse Ringholm och Pär Nuder.
Den nya parlamentariska utredningen om ett balansmål för de offentliga finanserna ska vara klar under hösten 2016. Det innebär att det tidigast under 2017 kan bli aktuellt att ändra det ekonomiska ramverket för staten. Dagens besked om utredningen kring överskottsmålets framtid är ännu en bekräftelse på hur den politiska makten har flyttats från regeringen till riksdagen. Den parlamentariskt svaga regeringen försöker värja sig från en riksdag som alltmer försöker gå in och styra vad som brukar vara regeringens arbetsområde.
Underminerad bild av regeringen
Bakgrunden är förstås att en minoritetsregering är beroende av riksdagen för att överleva. Efter valet har riksdagen ett hundratal gånger fattat beslut om så kallade tillkännagivanden, det vill säga beslut där man uppmanar regeringen att göra det ena eller det andra. I teorin kan förstås en regering strunta i många av dessa tillkännagivanden, men sammantaget underminerar de bilden av en regering som styr riket. Vissa av tillkännagivandena pekas också ut som extra viktiga av oppositionen. Utredningen om överskottsmålet var just ett sådant, och genom att gå oppositionen till mötes här vill regeringen visa att man är öppen för samförstånd.
Riskerar stödet från (V)
Samtidigt har en majoritet i Riksdagen i dag slagit fast att man vill se ett annat fokus för regeringens utredning om vinster i välfärden. Utredningen är en politisk eftergift till Vänsterpartiet som vill förbjuda vinster helt och hållet. S/MP-regeringen tillsatte utredningen för att få Vänsterpartiet att stödja regeringens budgetar. Om regeringen nu gör helt om, och i stället anpassar sig efter riksdagsmajoriteten, riskerar man att förlora Vänsterpartiet som stödparti.
Å andra sidan finns med dagens riksdagsmajoritet inget stöd för att förbjuda privata välfärdsföretag eller för den delen vinster i välfärden. Så även om utredningen fortsätter sitt arbete utan förändringar av direktiven lär de konkreta förslagen, om de läggs fram, att röstas ner i riksdagen.