För en tid sedan kunde SVT Nyheter berätta att regeringen vill kunna ge fängelse till matfuskare. Men frågan är vad skärpningen av straffskalan innebär om ingen ändå upptäcker fusket.
Biff med kappa står det på ett enormt inplastat köttstycke som Carl-Johan Kindgren precis tagit ut ur kylen. Han är livsmedelsinspektör i Nykvarn och vi befinner oss i ett av alla de restaurangkök som han har som jobb att kontrollera.
– Här kontrollerar man att det är godkänt kött. Det här köttet kommer från Brasilien, säger Carl-Johan Kindgren.
”Så gott som omöjligt”
Den svenska livsmedelskontrollen har sen länge varit inriktad på att hitta brister i hygien. Men med start förra året började kontrollanterna utbildas i att avslöja fusk och bedrägerier. Problemet är att det tar tid att avslöja fusk, något som många kontrollanter idag inte hinner med.
– Det är så gott som omöjligt. Fusket måste kontrolleras vid importen och vid slakterierna. Man kan inte begära att det ska göras på kommunal nivå. Ska alla 290 kommuner vara ute och ta prover överallt? Det är fullständigt... Det är bättre att ta det vid källan, det är det mest effektiva, säger Carl-Johan Kindgren.
I var tredje kommun finns det mindre än en heltidstjänst som ska kontrollera alla ställen som hanterar livsmedel inom kommunen. Och för att kunna avslöja fusk krävs betydligt mycket mer resurser än så.
Louise Nyholm är statsinspektör på Livsmedelsverket och utbildar just nu kontrollanter runt om i landet att bli bättre på att avslöja fusk. Hon vet hur mycket tid som går åt för att kunna avslöja fusk.
Har inte resurser
– Man kan åka på bommar, man kanske måste göra kontroller på nätterna eller andra tider som man normalt sätt inte gör kontroller. Det kan ta väldigt lång tid att spåra livsmedel eller gå in i ett företags bokföring och titta vilka transaktioner som har ägt rum. Den här delen av kontrollen är inte finansierad eftersom kontrollen tidigare varit inriktad på hygien, och det är egentligen det som kontrollen varit dimensionerad för. Så vi har inte riktigt resurser för det här, säger Louise Nyholm på Livsmedelsverket.
Fusket med livsmedel är omfattande. Bara inom EU beräknas fusket omsätta 400 miljarder euro varje år. Och branschorganisationen Livsmedelsföretagen håller med om att bristerna i den svenska kontrollen idag är för stora.
– När det handlar om riktigt fusk, när det finns företag som vill luras och som säljer felmärkta saker helt avsiktligen. Då har vi inga bra instanser eller myndigheter som kan kontrollera det på ett effektivt sätt. Och det är ett stort problem, säger Marie Söderqvist, vd på Livsmedelsföretagen.
Problematiskt
Det är Livsmedelsverket som ansvarar för att samordna och leda livsmedelskontrollen i Sverige. Där håller Annica Sohlström, tillförordnad generaldirektör, med om att det är problematiskt att var tredje kommun har mindre än en heltidstjänst som jobbar med livsmedelskontroll.
– Ja det är bekymmersamt, det är det, säger Annica Sohlström.
Vad ska man göra åt det då?
– Ja, det kan jag inte svara på mer än att vi kan samordna kontrollen bättre, samverka med varandra och se till att personerna ute i kommunerna är rustade på bästa sätt, säger Annica Sohlström.
Kommer du se till att det här samarbetet ökar?
– Vi jobbar jättemycket med att öka samarbetet med kommunerna nu, men också att få kommunerna att samarbeta med varandra, säger Annica Sohlström, tf generaldirektör på Livsmedelsverket.
Saknar resurser
Tillbaka till restaurangköket i Nykvarn. Inspektören Carl-Johan Kindgren säger att det vore så gott som omöjligt för honom som ensam deltidsarbetande kontrollant att upptäcka fusk på de ställen han kontrollerar.
– Att ta reda på om den där biffraden verkligen kom från Brasilien, eller någon annanstans. Nej det har vi inte resurser till, säger Carl-Johan Kindgren.