Enligt Migrationsverkets nya prognos räknas 3.000 personer fler än väntat söka asyl i Sverige under 2014. Foto: TT

Migrationsministern: ”Stor utmaning för Sverige”

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen har bjudit in alla riksdagspartier, utom SD, till samtal om migrations- och integrationspolitiken med anledning av den väntade flyktingströmmen till Sverige.

Enligt Migrationsverkets nya prognos räknas 3.000 personer fler än väntat söka asyl i Sverige under 2014. För nästa år justeras antalet upp med 16.000 personer till 95.000 asylsökande.

Detta främst på grund av det pågående kriget i Syrien och konfliktupptrappningen i Irak.

– Det kommer att bli en stor utmaning för Sverige att hantera den här situationen, säger migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S).

Ingen budgetändring

Enligt Johansson innebär inte de uppskrivna prognoserna något för det budgetförslag som regeringen lade fram i riksdagen nyligen.

– De pengarna som finns ligger fast. Vi får kanske titta på det i tilläggsbudgeten för nästa år, säger han.

Johansson kan i dag inte säga hur mycket mer pengar det kan behövas för 2015 och påpekar att det beror på hur långa Migrationsverkets handläggningstider blir.

”Kullkastar inget”

Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) ställer den nya asylprognosen inte regeringens budget på ända.

– Nej, den kullkastar inget. Det är den typen av saker vi hanterar varje dag i finansdepartementet, säger Andersson till TT.

Hon framhåller att prognoserna för antalet asylsökande är osäkra liksom prognoser för sjukskrivningar och arbetslöshet, andra poster som har stor budgetpåverkan år från år. Det är osäkerheter som en regering måste parera, enligt henne.

17,4 miljarder budgeterade

I budgetpropositionen räknar regeringen med att kostnaderna för migrationspolitiken blir 17,4 miljarder kronor 2015. Där ingår anslag till Migrationsverket, olika ersättningar och boendekostnader. Kostnaderna väntas ligga på samma nivå 2016 för att sedan minska.

Därutöver tillkommer kostnader för integrationsåtgärder, till exempel pengar till kommuner som tar emot flyktingar som fått uppehållstillstånd och etableringsersättningar inom ramen för etableringsreformen. Regeringen räknar med att integrationen kostar 16,5 miljarder kronor 2015 för att sedan stiga till 20,6 miljarder 2016 och 24,7 miljarder 2017.

Det kan jämföras med de 8,5 miljarder kronor integrationsåtgärderna kostade 2013 och de 12,8 miljarder de väntas kosta i år.

Bjudit in till samtal

Regeringen har den 14 november bjudit in alla riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, till samtal om migrations- och integrationspolitiken.

Han vill framförallt diskutera hur flyktingmottagandet ska fördelas på ett mer rättvist sätt mellan kommunerna.

Johansson vill bland annat titta på om de kommuner som tar emot många flyktingar ska få mer pengar för att kunna ordna skolgång och annat till nyanlända.

– Jag utesluter inte tvingande lagstiftning, men jag skulle först vilja prova med ekonomiska incitament och se till att de kommuner som tar ett stort ansvar får en rejäl resursförstärkning. Men då måste kanske de kommuner som inte vill ta ansvar vara med och betala, säger han i Aktuellt.

Alla kommuner ska betala

Kommuner som inte tar emot flyktingar i dag, ska vara med och betala, menar ministern. Han vill inte utesluta att man på längre sikt genom lagstiftning måste tvinga kommuner att ta emot flyktingar, men tror inte att det är en framkomlig väg i dag.

TT: Finns det någon anledning för Sverige att strama åt asyl- och anhöriginvandringen?

– Just nu i världen finns fler människor på flykt än det varit sedan andra världskriget. Så det är kanske inte är konstigt att vi i Sverige och Europa har större asylinvandring än vi haft tidigare. Jag tycker att vi som medmänniskor har ett ansvar att försöka hjälpa i de här situationerna.

– Den här kommer att vara i flera, flera år, säger Morgan Johansson till SVT.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.