40 år efter avtalet som skulle skydda utslitna arbetare i Sverige har de arbetssjuka blivit svikna, skriver Dagens Arbete och Kommunalarbetaren i en ny granskning.
Skulle ge extra skydd
Reportrarna Helena Gunnarsson och Anna Tiberg har undersökt försäkringsbolaget Afa, fackets och arbetsgivarnas gemensamma försäkringsbolag. 1973 slöts avtalet som blev grunden till ett extra skyddnät för arbetssjuka som skadat kroppen på jobbet. Tanken var att företagen skulle stå för sin del och betala till en försäkring för de som skadats.
3 procent fick rätt
Men 2014 var det 3 procent, det vill säga 291 personer, av de som anmält att de blivit sjuka på jobbet som fick skadan godkänd. 1990 var det så många som 72 procent av alla som drabbades av en arbetssjukdom som fick godkänt. Enligt Afa släpar dock statistiken efter för att handläggningen tar tid, och det är inte förrän 2024 som det finns en bra bild för hur många som fått ersättning för skador som skedde under 2014.
Afa har samtidigt fått in mycket pengar, så mycket att de har betalat tillbaka 40 miljarder kronor till arbetsgivarna de senaste åren. Försäkringsbolagets samlade tillgångar är 198 miljarder kronor.
Företagen betalar en tiotusendel
Premiebetalningarna har gått ned, visar Kommunalarbetarens och Dagens Arbetes granskning. 1979 kostade försäkringen 0,52 procent av lönesumman. De sex senaste åren har premien legat på 0,01 procent. Arbetsgivarna betalar alltså in mindre till försäkringen men får tillbaka miljardbelopp.
Att få ett godkännande av Afa är svårt. Besvären ska ha kvarstått i 180 dagar. Sjukdomen ska vara godkänd av Försäkringskassan eller finnas med på en särskild lista. Och det ska finnas ”övervägande skäl” att tro att sjukdomen beror på arbetet.
Ryggskador avslås
Den där sista meningen brukar ofta vara avgörande.
– En anställd som lyfter tungt och skadar ryggen. Det avslår Afa på löpande band, säger Claes Jansson på fackets advokatbyrå LO-TCO Rättsskydd, i en intervju med Dagens Arbete och Kommunalarbetaren.
Även Arbetsskadekommissionen, som granskat arbetsskadorna på uppdrag av försäkringsbolagen, bekräftar att tunga lyft i vården ”sällan betraktas som olycksfall”. Från Afa bekräftar man bilden av att de tycker att ryggskador sällan beror på arbetet.
– De flesta yrkesmedicinare säger att du inte får ont i ryggen av att arbeta, säger Afa:s analyschef Michel Normark till Dagens Arbete.
– Alla tänker väl att ”om jag får ont i ryggen, och jobbar med någonting där jag lyfter, då är det klart att det onda beror på mitt jobb”. Man kanske inte tänker att ”jag är 55 år nu, och alla i min familj har problem med ryggen”, fortsätter Normark.
Forskning visar motsatsen
Men han får mothugg från Claes Janssson från LO-TCO Rättsskydd. Enligt honom visar nya studier tydliga samband mellan olika skador och jobbet.
– Jag kan bara rekommendera Afa och deras läkare att ta del av den senaste forskningen.
Michel Normark från Afa menar att de inte blivit hårdare i sin bedömning av tunga lyft på jobbet. Han säger istället att det krävs något oförutsett under själva lyftet, som att man halkar.
– Om jag bara lyfter rakt upp och ner, då är det enligt den definition som finns inget olycksfall. Därmed inte sagt att det inte är en arbetsskada. De kan söka ersättning för arbetssjukdom om besvären består, säger han till Kommunalarbetaren.
Då är vi alltså tillbaka. Att få ersättning är svårt.