46 av 70 miljoner i skattepengar för vård i andra EU-länder gick förra året till en svenskägd klinik i Danmark som behandlar problem med svettningar. Foto: SR

Miljoner i skattepengar går till svettbehandlingar i Danmark

Uppdaterad
Publicerad

Två tredjedelar av de skattepengar som går till planerad utlandsvård inom EU gick förra året till en dansk klinik, som behandlar patienter med svettproblem – men behandlingen ifrågasätts av svenska läkare, avslöjar SR:s Kaliber i dag. Trots det fick svenska landsting betala 46 miljoner kronor till kliniken förra året.

Förra året beviljade Försäkringskassan 70 miljoner kronor till kostnadsfri vård i andra EU-länder. 46 av dessa miljoner gick till en svenskägd klinik i Danmark som behandlar problem med svettningar. Men behandlingarna är dyra och kritiseras av svenska läkare för att inte vara förenliga med svenska riktlinjer, visar en granskning som radioprogrammet Kaliber har gjort.

– Vi ser att man försöker tänja på gränserna och jag kan tycka att det är oetiskt att försöka tänja på detta särskilt om man själv har ekonomiska intressen i det, säger Olle Larkö, professor och överläkare på hudkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg till Kaliber.

Fler kroppsdelar behandlas i Danmark

Sedan 2013 har det blivit lättare att få gratis vård i andra EU-länder och slutnotan betalas av patientens hemlandsting. Hans Lekeberg är en av flera tusen svenska patienter som blivit behandlade för sina svettningar vid Svedklinikken i Danmark.

– Nånting är tydligt fel med min termostat i kroppen, till exempel om jag skyndar mig lite grann till tåget när jag ska till jobbet så blir jag helt genomsvettig, säger han till Kaliber.

Anledningen till att så många människor söker vård för sina svettningar i Danmark beror på att riktlinjerna skiljer sig åt. Behandlingen består av injektioner med nervgiftet Botulinumtoxin, som finns i Botox och eftersom behandlingen finns i båda länderna kan svenskar få den kostnadsfritt även via kliniken i Danmark. I Sverige behandlas dock enbart armhålor, händer och i vissa fall fötter av den offentliga vården. På den danska kliniken erbjuds långt fler kroppsdelar såsom rygg, nacke, hals, rumpa, bröst, ljumskar och ansikte som i slutändan landstingen i Sverige får betala.

Läkare och verksamhetschefer på olika kliniker som Kaliber varit i kontakt med är kritiska till det utökade behandlingen och menar att det inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att behandla mer än man gör i Sverige och därför bör inte svenska landsting betala för vården på den danska kliniken. De svenska riktlinjerna tas fram av SSDV, det svenska sällskapet för dermatologi och venereologi och de är de rekommendationer som svenska landsting följer.

Patienter drabbas

Svedklinikken ägs av två svenska läkare, en av dem är överläkaren Carl Swartling. Han menar att de svenska rekommendationerna är felaktiga och att man på hans klinik följer internationella riktlinjer. Enligt Swartling finns tillräckligt med vetenskap och beprövad erfarenhet för deras behandlingar, rapporterar Kaliber.

– Det kan ju inte vara så att patienter ska vara blöta och ha blöjor bara för att det finns nationella riktlinjer som säger att nu kör vi händer och armhålor. Det är inte ok, säger Swartling till radioprogrammet.

Domar ger patienterna rätt

Swartling säger att patienter med svettproblem underbehandlas och att det finns ett stort behov men ett för litet utbud.

Landsting och Försäkringskassan har tidigare vägrat betala hela priset för behandlingarna i Danmark, vilket lett till att flera tusen ärenden hamnat i förvaltnings- och kammarrrätt. Den processen har dock fått sitt slut då vägledande domar i Högsta förvaltningsdomstolen kommit fram till att patienterna har rätt till begärd ersättning. Enligt Svedklinikken blir vården billigare hos dem än om landstingen själva skulle utföra den.

– Vi står ju patientens sida och behandlar. Vi har ju 9 av 10 som blir nöjda av det här, säger Carl Swartling.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.