Oenigheten i Miljöpartiets riksdagsgrupp uppmärksammas i en ledartext i Barometern-OT. Partiets utrikespolitiska talesperson Valter Mutt bekräftar för TT att han tillsammans med flera MP-ledamöter inte bara röstade nej – utan också reserverade sig mot beslutet att godkänna försvarsöverenskommelsen med M, C och KD.

”Måltavla för kärnvapen”

– De här miljarderna behövs för klimatarbete och långsiktigt säkerhetsbygge. Men det blir också någon sorts utredning om ett svenskt närmande till Nato och på sikt ett medlemskap, då vi hamnar på måltavlan för allt ifrån ryska kärnvapenmissiler till islamistiska terrororganisationer, säger han.

Samtidigt säger sig Mutt ha respekt för att partiet bara fick 6,9 procent i senaste valet.

– Vår koalitionspartner är ett fyra gånger större parti och i riksdagen har S och M tillsammans en rätt stor majoritet.

Även riksdagsledamoten och tidigare EU-parlamentarikern Carl Schlyter reserverade sig mot beslutet och det han anser är en Nato-utredning.

– Vi planerar för mycket för eventuella militära kollapser av samhället och för lite för de mer troliga sannolika civila, säger han till TT.

”Minskar handlingsutrymmet”

Schlyter riktar också kritik mot hur man satsar 10,2 miljarder på försvaret, men utan att komma överens om hur det ska finansieras.

– Det minskar vårt handlingsutrymme för andra angelägna reformer och gör det enkelt för Alliansen att kritisera finansieringen utan att själva behöva ta ansvar för den, säger han.

Kompromisser är ett dilemma i alla koalitionsregeringar, men kanske extra mycket för Miljöpartiet med en speciell bakgrund sprungen ur aktivistiska rörelser, menar Malena Rosén Sundström, statsvetare vid Lunds universitet.

Frågan är nu hur väljarna kommer att uppfatta kompromisserna.

– Frågan är hur mycket kompromisser man tål. Det är en sak så länge man sitter i opposition och kan hålla fast vid sina ideal. Men hur värderar väljarna dem i nästa val efter den här typen av överenskommelser? säger hon.