De allra flesta ensamkommande barn är tonåringar. Av de över 33.000 ensamkommande barn som hittills kommit till Sverige i år är ungefär hälften 16-17 år gamla. Men allt fler väldigt små barn kommer också utan föräldrar. Hittills i år har 297 ensamkommande barn varit under sju år.

– Ensamkommande barn har ökat i alla åldersgrupper. Vi har haft barn så små som ett och två år som har kommit, säger Kjell-Terje Torvik, verksamhetsexpert på Migrationsverket.

Ofta i sällskap med släkting

De små barnen kommer i princip aldrig helt ensamma. Det vanligaste är att de kommer tillsammans med en släkting till någon av föräldrarna eller ett äldre syskon.

– Det kan handla om att man har kommit ifrån sina föräldrar under flykten, eller att en eller båda har dött. Vi har också haft fall där familjen har släkt i Sverige och att man via ombud skickar barnen till Sverige, säger Kjell-Terje Torvik, verksamhetsexpert på Migrationsverket.

När ett barn flyr är en vuxen nästan alltid inblandad, säger Kjell-Terje Torvik.

– Migrerande eller flyende barn är ett vuxenprojekt. Barn kan inte själva ta sig genom länder och över gränser, de väljer heller inte att fly själva. Grundregeln är att vuxna är inblandade.

Familjehem räcker inte till

Till Malmö kom elva barn under tio år under första halvan av 2015. Efter första juli har antalet ökat till 85 barn. Ökningen har gjort att familjehemmen inte räcker till.

– Vi har ständiga kampanjer för att få fler att ställa upp och vi ser ett ökat intresse men det räcker inte till alla, säger Lotta Narvehed, kommunikatör på sociala resursförvaltningen i Malmö stad.

När familjehemmen inte räcker till får fler små barn bo i ett så kallat HVB-hem istället. HVB-hemmet är uppbyggt som ett gruppboende medan familjehem oftast är en vanlig familj som tar hand om barnet eller ungdomen.

– Förstahandsvalet är såklart familjehem för att få den familjära omgivningen, men på hvb-hemmen finns utbildad personal och man försöker hitta hem som är anpassade för de små barnen, säger Lotta Nervehed.