Faktum är att ett fåtal lämnade Sverige redan så tidigt som på försommaren, i juni. Honorna bland några av våra vadare, exempelvis storspoven och skogssnäppan, hinner inte mer än lägga sina ägg i boet innan de vänder söderut igen.

Därefter, under högsommaren i slutet av juli och början av augusti, är det uppbrottets tid för näktergalarna, flugsnapparna och många sångare.

Strömmar söderut

Fast den största mängden fåglar lämnar landet just nu, i september. Bivråkar, sparvhökar, gärdsmygar, järnsparvar, bergfinkar, sävsparvar, kungsfåglar, gransångare, svarthättor, taltrastar, rödhakar och rödstjärtar strömmar söderut i en väldig ström. Vissa flyger på dagen, andra på natten.

De har en farofylld färd framför sig. Studier har visat att flyttningen är den farligaste perioden i de flesta fåglars liv, framför allt för långflyttarna som ska ta sig över Sahara på vägen ner till tropiska Afrika. När de väl kommit ner kan de räkna med en fridfull tillvaro men den väldiga öknen som ska passeras är en dödsfälla.