Erik den heliges skrin öppnades i Uppsala domkyrka under onsdagen. Foto: Bertil Ericsson/TT

Här är Erik den heliges kvarlevor

Uppdaterad
Publicerad

I dag öppnades den mytomspunne Erik den heliges relikskrin i Uppsala domkyrka. För första gången på 700 år fick allmänheten beskåda Sveriges äldsta kungakrona.

Han är avbildad i Stockholms stadsvapen och hans krona utgör en del i Svenska kyrkans logotyp. Erik den helige är kungen som avrättades under en gudstjänst där Uppsala domkyrka står i dag. Och efter sin död blev han nationalhelgon.

I dag öppnas hans relikskrin för att genomföra vetenskapliga undersökningar av skelettet.

– Man kommer att genomföra tester som förhoppningsvis ska kunna visa i vilket område i Sverige han levde de sista tio åren av sitt liv. Det har länge spekulerats om han tillbringade mest tid i Västergötland eller i Uppland. Dessutom kommer man att göra röntgenundersökningar för att se hur han dog, säger projektledaren Helene Warpe Nymansson till SVT Nyheter.

Undersökning kan ge många svar

Det har aldrig gjorts några moderna vetenskapliga undersökningar av Erik den heliges skelett. Relikskrinet har öppnats tidigare, bland annat år 2000, men först nu hoppas man kunna ge vissa svar på vad som är legend och vad som är sanning.

Förutom isotopundersökning och röntgen kommer man också att undersöka DNA för att kunna fastslå släktskap.

Skelettet kommer också att undersökas för att se om det finns spår av benskörhet. Att undersöka så gamla ben kan visa på hur mycket miljöfaktorn påverkar sjukdomen.

Östgöte eller västgöte?

Man kommer också att kunna se vad han åt.

– Man borrar ett litet hål i skelettet och tar vara på lite pulver och kan då se vad dieten har varit under de sista tio åren av hans liv. Och använder man tänderna kan man se vad den har varit undetr de första tio åren av hans liv, men alla tänder saknas i skrinet, berättar Sabine Sten, professor vid Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.

Dieten är intressant av flera skäl bland annat eftersom den kan avgöra den gamla stridsfrågan om varifrån Erik den helige egentligen kom. 1100-talet är en dimhöljd period i svensk historia och makthavarna hämtades vanligen från Östergötland och Västergötland till det politiskt viktiga Mälardalen.

Sabine Sten är aningen hemlighetsfull när hon svarar på fråga om vilka möjligheter benanalysen har att besvara frågan om kung Eriks geografiska härkomst.

– Vi har lite teorier och så, men ingenting som vi kan säga i dag, och när det gäller dietstudierna kommer isotopanalysen att utföras vid Stockholms universitet, säger hon.

Halshöggs år 1160

Erik den helige var kung i Sverige på 1150-talet och tros ha halshuggits den 18 maj år 1160. Enligt den så kallade Erikslegenden inträffade flera mirakel efter Erik den heliges död, vilket gjorde att hans skelett lades i ett relikskrin. På 1200-talet flyttades skrinet med den döde kungens ben till nuvarande Uppsala där domkyrkan hade uppförts.

Uppsala blev under medeltiden ett populärt mål för pilgrimer. och kyrkan arbetade själv starkt på att underblåsa legenden för att befästa Uppsalas ställning.

– Det är uppenbart att Uppsala domkyrka försöker skapa ett kultcentrum för sankt Erik, och det jobbar man med under hela medeltiden och vid medeltidens slut så är Erik nationalhelgon och Uppsala domkyrka är en viktig plats för pilgrimer.

Kronan ställs ut

Förutom de vetenskapliga undersökningarna kommer också Erik den heliges kungakrona att ställas ut för allmänheten.

– Det är Sveriges äldsta kungakrona. Vi vill tillgängliggöra det fantastiska kulturarv som finns inom Svenska kyrkan. I Sverige har vi en unik skatt av medeltida konst och konsthantverk. I samband med att Ärkestiftet fyller 850 år vill vi visa kronan och många andra medeltidsföremål, både från domkyrkan och små kyrkor i stiftet, för allmänheten, säger Helene Warpe Nymansson.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.