Undersökningen har gjorts av forskningsinstitutet IFAU i samarbete med Arbetsförmedlingen. Totalt ingick drygt 400 arbetsförmedlare, som fick ta del av 75 konstruerade profiler av arbetssökande och bedöma dessa via en skärm. Profilernas bakgrund konstruerades så att det skulle vara möjligt att utläsa om någon grupp diskriminerades.
Resultaten visar, enligt rapporten, att ”arbetssökande med stereotypiskt svenskt utseende favoriseras”. En arbetslös som i väldigt hög utsträckning uppfattas ha ett ”stereotypiskt svenskt utseende” har enligt undersökningen ungefär 50 procent högre chans att rekommenderas en utbildning, än den som i väldigt låg utsträckning uppfattas så.
Manliga arbetsförmedlare
Men det är inte alla arbetsförmedlare som bidrar till diskrimineringen. ”Denna effekt drivs dock helt och hållet av manliga arbetsförmedlare medan beslut tagna av kvinnliga arbetsförmedlare inte tycks påverkas av huruvida en arbetssökande uppfattas ha ett stereotypiskt svenskt utseende eller inte”, skriver författarna.
Undersökningen visar dessutom att det finns ett samband mellan vad som uppfattas som ett ”stereotypiskt svenskt utseende” och egenskaper som ”ordentlig”, ”mogen”, ”utbildad” och ”ambitiös”.
”Brytning” spelar roll
Forskarna sammanfattar resultatet med att det ”vid arbetsförmedlares rekommendationer till att få gå en arbetsmarknadsutbildning förekommer diskriminering med avseende på hur en persons utseende motsvarar rådande stereotypa uppfattningar om ett svenskt utseende”.
Enligt IFAU saknas i dag studier som systematiskt undersöker diskriminering bland myndighetsutövare. Arbetsförmedlingen är enligt forskarna ”särskilt intressant att studera då myndigheten dels har uttalade riktlinjer om att ge särskilt stöd till de som har svårast att få anställning, dels har i uppgift att motverka diskriminering i arbetslivet”.
Indirekta frågor
Vid själva testet användes en metod med indirekta frågor. Arbetsförmedlarna fick inte säga hur de själva skulle ha beslutat i en viss situation, utan svara hur man trodde att andra arbetsförmedlare i samma område skulle göra.
Metoden har använts för att minska risken att förmedlarna anpassar sina svar efter rådande normer. När forskarna frågar vilka arbetssökande som skulle prioriteras av ”andra arbetsförmedlare i ditt område” så menar man att svaren fångar upp arbetsförmedlarens egna bedömningar.
Påverkas av rösten
Forskarna finner också att arbetsförmedlarna kan påverkas av den arbetssökandes röst.
När valet står mellan två arbetssökande som uppfattas ha lika mycket (eller lite) ”stereotypiskt svenskt utseende”, så prioriteras den arbetssökande som på ett inspelat meddelande uppfattas tala med brytning. Detta kan enligt forskarna tolkas som att förmedlarna försöker följa de riktlinjer som Arbetsförmedlingen hade vid testets genomförande 2012, att ge mer hjälp till de arbetssökande som bedömdes ha det extra svårt på arbetsmarknaden.
Första i sitt slag
Enligt forskargruppen kan påverkan från utseende och tal få stor betydelse för arbetsmarknadspolitiken. Om arbetssökande väljs ut på grund av sitt utseende, kan detta ”leda till snedvrida skattade programeffekter” – alltså att man får en felaktig bild av vilka åtgärder som är effektiva för att hjälpa arbetslösa närmare ett jobb.
Undersökningen är enligt rapporten den första i sitt slag, och forskargruppen rekommenderar Arbetsförmedlingen att öka utbildningen av medarbetare kring hur stereotyper kan påverka myndighetsbeslut.
Vet du mer om diskriminering på Arbetsförmedlingen eller hos andra myndigheter? Tipsa vår reporter.