I de flesta länder gruppbehandlas djur med antibiotika i förebyggande syfte. Även friska djur får mediciner i fodret. Konsekvensen är att många länder använder 10-20 gånger mer antibiotika än i Sverige.

– I Europa används 90 procent av all antibiotika till gruppbehandling av djur. Vi slutade med det på 80-talet, säger My Sahlman veterinär på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.

Lagen hade kryphål

Sverige har ända sen EU-inträdet kämpat för att stoppa massmedicineringen med antibiotika. Här förbjöds antibiotoka som tillväxtfrämjande medicinering redan 1986 och 2006 fick Sverige igenom en ny lag i EU med samma innebörd. Man trodde att det därmed var stopp för förebyggande gruppbehandling, men så blev det inte.

– Det var en stor svensk seger, Men lagen var otydlig, man hittade kryphål. Den stora striden står istället nu, säger Fredrick Federley, EU-parlamentariker för centerpartiet.

Striden handlar om viktiga formuleringar i förslag till EU:s nya veterinärmedicinska regelverk som ska antas nästa år. Bland förslagen finns krav om att sluta medicinera friska djur, att undvika rutinmässig förebyggande gruppbehandling, och att veterinärer inte skall få tjäna pengar på att sälja antibiotika.

Svenska LRF arbetar hårt med att få igenom de skarpare lagförslagen, men deras europeiska motsvarighet, lantbruksorganisationen COPE-Cogeca, står hårt på bromsen.

My Sahlman befarar att den striden många trodde Sverige vann redan 2006, istället kommer att förloras 2016.

– Jag tror att den risken är stor. Vi ser att ute i Europa är det så stor användning av antibiotika att det kommer vara ett kompakt motstånd mot ett förbud mot att ge förbyggande antibiotika, säger hon.

Antibiotikaresistens dödar

Frågan om antibiotikan har alltid handlat om djurens väl och ve. Kritikerna menar att dålig hygien och dålig djuromsorg döljs med hjälp av medicineringen. Men det handlar också allt mer om det växande problemet med antibiotikaresistens för djur och människor.

Resistens har pekats ut som ett av världens största folkhälsoproblem. WHO beräknar att 26 000 personer i EU dör varje år av resistenta bakterier.

I Sverige är siffran 180 per år och problemet sprider sig. Antalet bärare av resistenta bakterier har fördubblats i många delar av Sverige de senaste tio åren.

Det är inte att äta det antibiotikabehandlade köttet som är farligt i sig. Där finns regler om karenstider från medicinering till slakt, som skall följas av alla seriösa lantbrukare.

Det farliga är hanteringen av antibiotika till levande djur som sprider resistenta bakterier. Och dessa kan i sint tur spridas till människor

– Ju mer antibiotika som används på både människor och djur, desto värre blir problemen i sjukvården med antibiotikaresistens. Bakterier känner inga gränser och dom flyttar sig mellan länder och från djur till människa, säger Infektionsläkaren Lars Navé på Karolinska sjukhuset till SVT.

Sydeuropa bromsar

Det finns idag 1.100 ändringsförslag, till det kommande nya regelverket i EU, vilket visar på frågans sprängkraft. Ansvarig rapportör kommer från Spanien, det EU-land som tillsammans med Cypern och Italien toppar antibiotikaanvändningen.

Hon, och många andra, vill lagstadga rätten till förebyggande gruppbehandling eftersom allt annat innebär ökade kostnader för näringen.

Men centerpartisten Fredrick Federley hoppas ändå på att gå i mål med den svenska linjen. När han numera diskuterar frågan i EU pratar han allt oftare om högre sjukvårdskostnader, längre sjukskrivningar och andra negativa konsekvenser för samhället till följd av antibiotikaresistens.

– Dessa argument biter ibland bättre än diskussioner om djurens lidande, konstaterar han.

Från början var det tänkt att det nya regelverket skulle ha klubbats redan nu i november, men frågan sköts framåt och det välkomnas av Fredrick Federley.

Första halvåret 2016 är det nämligen Nederländerna som har ordförandeskapet och där är man numera mycket engagerade i antibiotikafrågan.

– De har på kort tid lyckats sänka sin användning utan negativa ekonomiska konsekvenser, enligt Federley.

När det nya veterinärmedicinska regelverket ska jämkas mellan ministerråd, EU-kommissionen och parlamentet kan ordförandeskapet vara avgörande eftersom dom skall formulera kompromissförslagen.

– Lyckas vi inte få bukt med antibiotikan nu , kommer det ta 10-15 år innan frågan tas upp igen, säger My Sahlman på LRF.