Antalet olyckor i tunnlar är inte markant fler än på vägarna, men konsekvenserna kan bli desto värre.

– Om det sker en olycka i en tunnel är det ett slutet rum som gör det svårare för folk att komma därifrån och svårare för räddningspersonal att komma fram, säger Eva Lundberg som är Trafikverkets nationella samordnare för trafiksäkerhetskameror.

Gammal teknik får nytt syfte

Tidigare test av hastighetskameror i biltunnlar har misslyckats när kameralinsen har lortat igen. Nu har dock en gammal teknik kunnat få ett nytt syfte för att lösa problemen. Så kallade ”moppestrutar”.

– När vi sätter den i en tunnel blir linsen lätt smutsig. Därför har vi satt på en strut, ungefär som när gubbarna körde moped på 50-talet, förklarar Clas Eklund, som installerade kamerorna i Norra länken i Stockholm.

På försök i Stockholm och Göteborg

Nya kameror har nyligen installerats längs Gnistängstunneln och Lundbytunneln i Göteborg samt Södra och Norra länken i Stockholm.

Trafikverket poängterar att syftet med kamerorna inte är att få fast fartsyndare.

– Vi vill att hastigheten ska gå ner. Då blir konsekvensen av olyckorna mindre och framkomligheten bättre, säger Eva Lundberg.

Innan det blir aktuellt med kameror i ytterligare tunnlar vill Trafikverket utvärdera dem som nu sätts upp.