Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Nyanlända barn i Borgholm i särskilda klasser

På kort tid har grundskolan i Borgholm fått ta emot 250 nya barn. För att klara detta har kommunen valt att låta barnen gå i egna klasser - något som inte riktigt är förenligt med den nya lagstiftning som finns kring nyanlända barn.

Det är full fart i klass 3/4 i Köpings skola i Borgholm. Läraren Lena Nilsson har hjälp av ett par assistenter, och barnen är vetgiriga och har mycket spring i benen. De allra flesta talar arabiska, ett språk som Lena Nilsson nu har blivit mer bekant med och förstår lite av.

– De tycker att skolan är så fantastiskt rolig – för man slipper tänka på allt som är jobbigt. Och man är med kompisar och man får vara delaktig i det svenska samhället. För det vill de flesta, berättar hon.

Sedan den 1 januari finns en ny lagstiftning kring hur nyanlända ska tas emot i skolan. Barnen bör få en plats inom en månad och deras kunskaper ska kartläggas för att rektorn ska kunna placera barnen på rätt nivå. De skolor som använder sig av så kallade förberedelseklasser kan göra det i max två år, men tanken är att barnen bara ska vara där delvis och tillbringa mer och mer tid i vanliga klasser i takt med att de klarar detta. Och då är det inte bara språket som ska styra, utan kunskaper även i andra ämnen.

Klarar inte lagens krav

Borgholm gör annorlunda och placerar alla nyanlända i särskilda klasser. Man menar att det blir för rörigt att integrera barnen i vanlig klass, bland annat eftersom många av de asylsökande barnen kommer att flytta under terminen. På Öland finns många tillfälliga flyktingförläggningar. Utbildningschefen Lars Bylund menar att det är den bästa lösningen i det här läget, men är också tydlig med att man inte klarar lagens krav.

– Vi klarar inte att uppnå de ambitioner som finns i lagstiftningen, det vill säga att hinna sätta alla i utbildning inom en månad. Den lagstiftningen är inte anpassad till vår borgholmska verklighet, säger Lars Bylund.

För några år sedan fick kommunen kritik av Skolinspektionen för hur man organiserat mottagandet av nyanlända barn i skolan. Då fick barnen halvdagsundervisning. Kritiken har fått kommunen att tänka om och nu får de nyanlända undervisning i alla ämnen. Skolan försöker också få de nyanlända barnen att träffa övriga barn, till exempel på rasterna eller vid olika temaaktiviteter. Men Lena Nilsson vet ändå hur hon egentligen skulle vilja ha det.

– Då hade det varit mer blandade klasser. Och med mer resurser.

Vill helst gå i blandad klass

Amro Hasan Alamet kommer från Aleppo i Syrien och bor med sina föräldrar och bröder i en stugby på Öland och åker buss till skolan. Han har bara varit här några månader och kämpar med svenskan.

– Hej, hejdå, hur mår du, det är bra, säger han och ger exempel på uttryck han gjort till sina.

Amro gillar skolan och sina kompisar, men han skulle hellre gå i en blandad klass där barnen pratar svenska.

– Skolan här är bättre än i Syrien, säger han, och berättar att han tycker om matematik och idrott.

Flykten från Aleppo tog lång tid, inte minst eftersom familjen var tvungen att återvända från Turkiet till Syrien eftersom Amro blev sjuk. Men andra gången gick det bättre. Nu rabblar han de länder han reste genom, och minns en båtfärd till Grekland. På frågan om han var rädd svarar han kort och koncist nej.

Läraren Lena Nilsson visar barnens teckningar från flykten. Ett av vårens projekt handlar om att de ska få berätta om sin resa, utifrån sina egna förutsättningar och precis så mycket som var och en vill och förmår.

Flest nyanlända skolbarn till Borgholm

Visa

Förra året tog Sverige emot 71.000 nyanlända skolbarn. Borgholm på Öland är den kommun som tar emot allra flest nyanlända - inte i antal  - men i relation till antalet barn som redan finns i kommunen. Bland 15-17-åringar är andelen så pass hög som över 50 procent. Det visar siffror som Skolverket tagit fram.

Det är små kommuner som sticker ut i statistiken och som ger en bild av det senaste årets utveckling i svensk skola. De tio kommuner som tar emot flest nyanlända i förhållande till invånare är Borgholm, Ljusnarsberg, Åsele, Norberg, Överkalix, Storfors, Askersund, Laxå, Älvdalen och Hultsfred.

I genomsnitt utgör de nyanlända i åldrarna 1-12 år 2 procent. I åldern 13 till 15 år uppgår de nyanlända till drygt 5 procent och när det gäller gymnasieungdomar ligger snittet nära 8 procent (alltså jämfört med skolbarn i samma ålder). I reda tal handlar det om 40 000 ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern och 31 000 barn från förskoleåldern upp till tolv år.

Det finns en stor övervikt på pojkar, framför allt bland de äldre barnen. Av dem som är födda 1999 var 89 procent pojkar.

#flykt

Mer i ämnet