På måndagen kommer de parter som lånat ut pengar till Stampen samlas på sju olika tingsrätter runt om i landet för att diskutera med rekonstruktören Christian Andersch om hur skulderna ska hanteras.
Enligt Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, är det troligt att Andersch kommer föreslå att bolaget styckas upp så att koncernens stora tidning Göteborgs-Posten och de mindre företagsdelarna får olika ägare.
Ansökte om rekonstruktion
Det var i slutet på maj som Stampen ansökte om rekonstruktion efter flera års finansiella problem.
Det trots att bolaget vänt tidigare års förlust till vinst. För 2015 landade vinsten på 72 miljoner kronor efter finansiella poster, att jämföras med en förlust på över en halv miljard kronor året innan.
Tvingades betala tillbaka 380 miljoner
Men i slutet på december 2015 kom en dom från högsta domstolen som har stor betydelse för det ekonomiska läget som Stampen är i nu. Konsekvensen av domen var att Stampens tryckeribolag V-TAB tvingades betala tillbaka 380 miljoner kronor till sina kunder.
Hälften av de pengarna betalades tillbaka till de egna tidningarna. Bakgrunden till tryckerimomsmålet är en ändring av momssatsen för tryckeribranschen.
En annan del som påverkat koncernens ekonomi är satsningen i inledningen av 2000-talet, där Stampenkoncernens dåvarande ledning med Tomas Brunegård och Peter Hjörne i spetsen köpte upp mängder av tidningar, och även andra företag, med lånade pengar.
Det är en rekonstruktion
Om ett bolag som har ekonomiska problem ändå bedöms ha en chans att överleva på sikt, kan man istället för att ansöka om konkurs välja att ansöka om rekonstruktion.
Ansökan om rekonstruktion lämnas till en domstol. Om den beviljas utses en rekonstruktör som leder rekonstruktionen.