Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Oenighet om arbetslöshetsmålet

Finansminister Magdalena Andersson

Arbetsförmedlingen varnar för att arbetslösheten på sikt kan fastna över sju procent. Regeringens sysselsättningsmål anses inte realistiskt.

Arbetslösheten väntas visserligen sjunka de närmaste två åren på grund av en stark konjunktur. Men i den senaste utgiftsprognosen blickar Arbetsförmedlingen också längre fram. Då väntas arbetslösheten öka igen på grund av den ökade invandringen. År 2019 räknar Arbetsförmedlingen med en arbetslöshet på 7,1 procent och 2020 har den stigit till 7,5 procent.

Mats Wadman, analyschef på Arbetsförmedlingen uppger för nyhetsbyrån Bloomberg att det finns en uppenbar risk att arbetslösheten fastnar på över sju procent bortom 2020. Han tror inte att regeringen kommer att klara sitt mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

– Det är inte realistiskt, säger han till Bloomberg.

Prognoserna osäkra

Myndigheten betonar att prognoserna är osäkra framför allt på grund av flyktingsituationen. Antalet asylsökande har minskat den senaste tiden, men det finns många faktorer som kan ändra den trenden framöver.

Finansminister Magdalena Andersson (S) tror fortfarande att arbetslöshetsmålet kan nås.

– Det var ett ambitiöst mål när vi satte det och det är klart att när vi fått fler människor som kommer till Sverige som står lite längre från arbetsmarknaden då blir det än mer ambitiöst, säger hon.

Andersson påpekar också på att prognoserna inte räknar med de jobbåtgärder regeringen tänker komma med i budgetpropositioner framöver. Prognoserna räknar inte heller med effekter av den åtstramning av flyktingpolitiken som regeringen nu genomför.

En rad åtgärder

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) uppger att det krävs en rad olika åtgärder för att få bukt med arbetslösheten.

– Det finns inte ett grepp som kommer att lösa det, snarare handlar den om att ha stor flexibilitet och lyhördhet för det arbetsgivarna efterfrågar, säger hon.

Johansson pekar på att nu när efterfrågan är stor på utbildad arbetskraft så behövs satsning på matchning och på korta utbildningar. När det gäller nyanlända med utbildning så tror arbetsmarknadsministern på de snabbspår till som finns framförhandlade i olika branscher.

Regeringen hoppas också på de "extratjänster" i kommunerna som man avsatt pengar till och på det särskilda anställningsstödet som riktar sig till hela arbetsmarknaden.

– Eftersom det här är riktiga jobb så krävs det att det finns arbetsgivare som vill anställa. Det gör att det är lite trögt i starten, säger Johansson.

Överenskommelse

När det gäller satsningar mot ungdomsarbetslösheten så har en överenskommelse med 287 kommuner slutits om att inrätta traineejobb och om att ingå utbildningskontrakt med unga.

Traineejobb riktar sig till ungdomar som har gymnasieutbildning. För dem sjunker arbetslösheten "jättesnabbt", uppger Johansson, och därför behövs inte lika många traineejobb som Socialdemokraterna talade om i valrörelsen.

Regeringen har också lovat att tömma den hårt kritiserade sista fasen i programmet för långtidsarbetslösa, fas 3. Fortfarande kommer dock fler in i fas 3 än ut. Anvisningarna dit kommer dock att stoppas från första februari, men det behövs då nya insatser för de nästan 40.000 långtidsarbetslösa.

– Här kommer det att vara svårt. Det ska vi inte sticka under stol med, säger Johansson.

Arbetsträning kommer att vara en viktig del, liksom möjligheten att få studera med bibehållen ersättning, uppger Johansson.