Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Ökad import av kött från antibiotika-djur

De senaste åren har importen av danskt fläskkött minskat med 25 procent. Larm om dålig djurhållning och antibiotikabehandling har gjort att svenskarna valt bort det. Men samtidigt har importen av annat utländskt kött ökat med hela 86 procent. Och det från länder som använder mycket mer antibiotika än Danmark.

Världshälsoorganisationen WHO har pekat ut antibiotikaresistenta bakterier som ett av världens folkhälsoproblem.

Och som SVT Nyheter tidigare rapporterat ser både läkare och veterinärer ett samband mellan antibiotikaanvändning på djur och antibiotikaresistens för människor.

86 procent ökad import

Just antibiotikaanvändningen ses som en orsak till att många svenskar numera undviker danskt griskött. Det har även varit mycket negativa skriverier om klippta svansar och dålig djurhållning. Importen av fläskkött från Danmark har minskat med 25 procent sedan 2007.

Men SVT Nyheters undersökning visar att under samma tidsperiod har importen av fläskkött ökat med 86 procent från länder som använder mycket mer antibiotika än Danmark – främst Tyskland och Polen. I Tyskland, som blivit största importland på gris, används exempelvis fyra gånger mer antibiotika än i Danmark och 13 gånger mer än i Sverige. 

– En bedrövlig siffra! Ju mer antibiotika vi ger till djuren, desto större risk att vi får antibiotikaresistenta bakterier som kan drabba dig och våra barn, säger My Sahlman som är veterinär på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

I många länder, bland annat Tyskland och Polen, används också ofta bredspektrumantibiotika, som lättare bidrar till resistensutveckling.

Lägre krav på restauranger

Men det mesta tyska och polska köttet hittas inte i mataffärernas köttdiskar. Istället finns det i charkprodukter, färdigmat, och inte minst på restauranger, där konsumenternas krav på ursprungsland är lägre.

Restauranggrossisten Martin och Servera är en av giganterna inom köttimport. Man säljer kött till 10.000 storkök – från skolkök och personalmatsalar till hotell och finkrogar. Allt mer av deras kött är svenskt, men 38 procent importeras, och de erkänner att importköttet kan komma från djur som har fått helt andra doser antibiotika än de svenska.

– Ja, så är det, och det gäller inte bara Polen och Tyskland utan även USA eller Australien där det finns helt andra regelverk, säger Christina Gezelius som är kommunikationsansvarig på Martin och Servera.

Utbrett utländskt i matbutiker

Hos de stora matvarukedjorna finns det gott om produkter med utländsk köttråvara. Ica stoltserar med att fler och fler charkprodukter är gjorda av svenskt kött, men köttbullarna av eget märke görs ofta på tyskt kött. Och på skinka och bacon i det så kallade basic-sortimentet står det bara ”EU-råvara”.

– Jag tror den är tysk, säger ICA:s färskvaruchef Dan Jacobsson.

Han säger att han är starkt kritisk till den rutinmässiga och förebyggande gruppbehandling med antibiotika på djur som är standard i många EU-länder till skillnad från i Sverige.

– Det är inget Ica vill stå för och värna.

Men på Ica:s egen hemsida försäkrar man att råvaran i basic-sortimentet är noggrant kontrollerad och uppfyller kraven på ”matsäkerhet, djuromsorg, miljö och socialt ansvar”. Där finns inte ett ord om antibiotikahantering.

– Det är EU-kött, därmed uppfyller de våra krav på charkråvara, säger Dan Jacobsson.

Men tycker du att den gruppbehandling med bredspektrumantibiotika som används i Tyskland är vettig?

– Nej, det är väl sådant som vi helst vill slippa.

Få importörer har skarpa krav

Flera stora köttimportörer vi talat med säger att man jobbar med antibiotikafrågan och håller på att ta fram användbara regler och kriterier på det importerade köttet. Men få importörer har i dag skarpa krav eller gränser på köttet man tar in. Och de generella lagarna och reglerna i EU har ganska låga trösklar för både djuretik och antibiotikaanvändning.

– Därför säljer vi ju hellre en svensk köttbit så vi vet vad som gäller, säger Christina Gezelius, på Martin och Servera.

För på det tyska och polska är det svårt att veta?

– Ja, så är det ju.

Så mycket antibiotika används

Användning av antibiotika per kilo djur och år:

(Siffrorna gäller för år 2013 och är de senaste som finns)

Sverige: 12,6 milligram

Danmark: 44 milligram

Irland: 56 milligram

Frankrike: 95 milligram

Polen: 151 milligram

Tyskland: 179 milligram

Italien: 301 milligram

Spanien: 317 milligram

Källa: EU:s ESVAC-rapport

Svensk köttimport

Sverige importerar 48 procent av det nötkött och 31 procent av det fläskkött som konsumeras.

I Sverige slutade man att ge antibiotika som gruppbehandling till friska djur redan på 80-talet. Men inom hela EU ges fortfarande 90 procent av all antibiotika till djur på gruppnivå. Oftast i förebyggande syfte.

Det är normalt inte farligt att äta kött från djur som behandlats med antibiotika. Problemet är istället att en vidlyftig användning bidrar till spridningen av resistenta bakterier till både djur och människor.

I februari 2016 ska EU-parlamentet rösta om nya regler för antibiotikabehandling av djur. Men flera länder motsätter sig striktare regler med motiveringen att det skulle bli för dyrt för bönderna.