Mosken i Fittja. Foto: Scanpix

Muslimska trossamfund missgynnas

Uppdaterad
Publicerad

Det bidrag som de olika trossamfunden får från staten ser olika ut beroende på religiös inriktning. De muslimska samfunden får procentuellt mindre i bidrag än många av de kristna samfunden, trots att forskning visar att grupperna ökar.

– Många muslimer är rädda för att lämna ifrån sig sina personuppgifter, menar Haider Ibrahim, ordförande för Islamiska Shiasamfunden i Sverige, ISS. Därför är antalet aktiva i församlingarna många fler än de som är registrerade.

Hur många som är verkligen är religiöst aktiva – och därmed bidragsgrundande – är svårt att bevisa. Haider Ibrahim har i flera år arbetat aktivt med att försöka samla personuppgifter från aktiva muslimer i församlingarna. ISS har bara det senaste året gjort utskick till cirka 2500 personer för att få dem att lämna personuppgifter och skriva under med sin namnteckning – men har endast lyckats samla runt 700 namn.

Rädsla för att lämna uppgifter

– Exempelvis irakierna, som i decennier upplevt förtryck under diktatorn Saddam Hussein, har en rädsla för att lämna personliga uppgifter och tror att det här ska användas på fel sätt eller SÄPO ska kontrollera dem. De är otroligt rädda faktiskt. Det här drabbar ju oss på så sätt att vi får mindre pengar och har begränsade resurser att till exempel arbeta med jämställdhetsfrågor eller barn- och ungdomsverksamhet. Sånt som är oerhört viktigt för samhället, säger Haider Ibrahim.

Lång tradition inom frikyrkan

När nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund, SST, ska dela ut runt 50 miljoner per år i bidrag utgår de från de medlemmar som registrerat sig och dessutom lämnat sin namnunderskrift. Frikyrkosamfund som exempelvis Svenska missionskyrkan har en lång tradition av att låta alla i församlingarna lämna sina personuppgifter och skriva under papper – vilket gör att de enkelt får det bidrag de är berättigade till.

David Thurfjell, forskare på Institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörns högskola har studerat shiamuslimer i Sverige. Tillsammans med Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet, publicerar han i höst en studie som bland annat visar att antalet shiamuslimer ökat i Sverige. Han är också väl införstådd i problematiken med att få shiamuslimer att uppge sina personuppgifter.

– När det gäller folk som kommer från länder och som levt under förtryck där det är förenat med livsfara att tillhöra shiareligionen, då är det nåt man kan känna sig väldigt skeptisk emot att man ska behöva registrera sig.

– Det är självklart så att det här systemet gynnar de svenska samfunden som har en medlemsregistrering, det är självklart, säger han.

Antalet shiamuslimer ökar

Antalet registrerade shiamuslimska församlingar har ökat från 5 stycken 2005 till 33 stycken 2013. Shiamuslimska förbundet själva uppger att det idag finns 26 241 aktiva personer i samfundet, medan SST fortfarande utgår från att de är 10 000 personer. Den siffran har har legat på samma nivå sen 2008 – trots att SST delar uppfattningen att antalet shiamuslimer ökar. Men Generalsekreterare Åke Göransson på SST ser inga alternativ till dagens regelverk.

– Jag har inte sagt att jag inte tror att shia växer. Det jag säger är att, utifrån de krav vi har på oss som en statlig myndighet, så måste det kunna dokumenteras.

SST menar att ansvaret ligger hos Shiamuslimerna själva.

– Hur länge ska man leva med den historien i sig. Det måste ligga i shiasamfundets eget intresse att skapa trygga miljöer för sinamedlemmar så att de åtminstone känner sig trygga i sitt eget samfund.

Tittar på papper

Enligt Haider Ibrahim har trossamfundet arbetat väldigt hårt i flera år för att kunna dokumentera antalet aktiva i församlingarna – utan framgång. Han efterlyser andra metoder för att göra en bedömning av trossamfundets storlek. Exempelvis genom att SST besöker dem vid viktiga högtider och därigenom kan dra slutsatser om hur stora de är.

– SST tittar på papper. De är fyrkantiga. Det är sorgligt faktiskt att man blir drabbad av ett system som inte passar muslimer och shiamuslimer specifikt.

Samfund som får tillgodoräkna sig alla sina medlemmar

Anglikanska kyrkan, 3 516 st

ELM Bibeltrogna Vänner, 2 840 st

Estniska evangelist-lutherska kyrkan, 4 719 st

Lettiska evangelist-lutherska kyrkan, 1 916 st

Frälsningsarmén, 14 187 st

Judiska församlingen, 8 462 st

Metodistkyrkan, 5 436 st

Evangeliska Frikyrkan, 48 461 st

Bulgariska ortodoxa kyrkan, 800 st

Eritrianska ortodoxa kyrkan, 2 666 st

Etiopiska ortodoxa kyrkan, 2 870 st

Finska ortodoxa kyrkan, 1 500 st

Grekiska ortodoxa kyrkan, 17 500 st

Koptiska ortodoxa kyrkan, 2 915 st

Makedoniska ortodoxa kyrkan, 6 000 st

Rumänska ortodoxa kyrkan, 6 100 st

Svenska ortodoxa prosteriet, 2 174 st

Syrisk ortodoxa kyrkan, 50 396

Österns assyriska kyrka, 6 112 st

Pingströrelsen, 111 120 st

Romerks-katolska kyrkan, 100 522 st

Sjundedags Adventistsamfundet, 3 712

Avenska Alliansmissionen, 21 375 st

Svenska Baptistsamfundet, 27 372 st

Svenska Missionskyrkan, 108 713 st

Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd, 4 812 st

Ungerska Protestantiska kyrkan, 5 412 st

Dessa samfund gör SST en egen bedömning på:

Evangeliska fosterlandsstiftelsen, enligt SST 44 486 st, egen bedömning 45 999 st, diff. i antal 1 513 st, diff. i procent 3 %

Islamiska församlingar, enligt SST 110 000, egen bedömning 159 189, diff i antal 49 189 st, diff i procent 31 %

Armeniska ortodoxa kyrkan, enligt SST 2 375 st, egen bedömning 3966 st, diff i antal 1 591 st, diff. i procent 40 %

Ryska ortodoxa kyrkan, enligt SST 1 500 st, egen bedömning 6 000 st, diff. i antal 4 500 st, diff. i procent 75 %

Serbiska ortodoxa kyrkan, enligt SST 27 855 st, egen bedömning 38 158 st, diff. i antal 10 303 st, diff i procent 27 %

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.