Ett blivande asylboende i Södertälje förstördes i en brand. Foto: TT

Över 40 asylboenden har brunnit

Uppdaterad
Publicerad

Under december har Sverige återigen drabbats av misstänkta brandattentat mot asylboenden.

Totalt har polisen 43 förundersökningar på sitt bord sedan första juli.

– Vi ser inget samband, säger Ola Stoltz på polisens nationella operativa avdelning.

Ett planerat asylboende totalförstörs i Södertälje — polisen misstänker att branden är anlagd. Motorbensin hittas i ett eldhärjat planerat flyktingboende i västgötska Götene — polisen tror att någon startat branden utifrån. Ett planerat HVB-hem står i lågor i Ekeby i den skånska kommunen Bjuv — utredning om misstänkt mordbrand pågår.

– Nu måste den tysta massan reagera — nu är det nog, säger Anders Månsson (S), kommunalråd i Bjuv.

Flest bränder i oktober

Hans kommun är inte den enda som har drabbats av ett misstänkt brandattentat mot asylboende. Efter en lugnare novembermånad har bränderna återigen blossat upp.

– I december har det faktiskt varit åtta stycken hittills. Flest bränder var det i oktober, då var det 13 stycken, säger Ola Stoltz, sektionschef på polisens nationella operativa avdelning (NOA).

Det är NOA som har ett samordningsansvar för misstänkta attentat mot asylboenden runt om i landet. Sedan den första juli till i dag har polisen 43 förundersökningar på sitt bord och i åtta av fallen finns det misstänkta. I vissa fall är det boende som misstänks, i andra fall rör det sig om utomstående personer. För cirka en tredjedel av händelserna har olyckor varit brandorsaken.

– Brandutredningar är ganska komplicerade utredningar. Det pågår många ärenden där man inte är klara med vad orsaken är, sedan finns det ärenden där man definitivt kan säga att det är anlagt, säger Stoltz.

Något samband har dock inte kunnat påvisas.

– I och med att det är så olika modus (tillvägagångssätt) på bränderna och väldigt geografiskt spritt kan man inte heller göra någon gärningsmannaprofil, säger Ola Stoltz.

TT: Bedriver ni någon internetspaning?

– Vi har självklart internetspaning på NOA, men vi har inte kunnat hitta att det handlar om någon anstiftan eller uppvigling på nätet till några bränder, säger han.

Sedan i slutet av oktober har polisen övervakat asylboenden i glesbygden med helikoptrar.

– Jag tror att när det blev känt att vi gjorde den övervakningen gick det ju ner med bränderna. Jag tror att det har en viss brottsförebyggande effekt.

TT: Har ni någon förklaring till att det har gått upp igen?

– Det är svårt att säga. Jag har ingen bra förklaring, säger Ola Stoltz.

Skärper säkerheten

I Bjuvs kommun skärps nu säkerheten kring befintliga och planerade asylboenden. Dagen efter händelsen manifesterade kommuninvånarna mot det misstänkta attentatet.

– Det visar på att det finns en enighet och en styrka i samhället ändock, även om vi har de här tendenserna. Men det är en liten grupp som har ett motstånd, och som jag känner det bygger motstånd på rädslor, säger kommunalrådet Anders Månsson.

Åtta bränder i december

Sedan den 1 juli har polisen 43 förundersökningar om misstänkta mordbränder på flyktingboenden runt om i Sverige. Så här är de fördelade per månad:

  • Juli: 2 bränder.
  • Augusti: 2 bränder.
  • September: 7 bränder.
  • Oktober: 15 bränder.
  • November: 9 bränder.
  • December 8 bränder.

Källa: Nationella operativa avdelningen (NOA).

Bränder på flyktingboenden

Uppmärksammade bränder vid befintliga och tilltänkta flyktingboenden, samt försök till brandattentat och andra attacker, under 2015:

16 december: Ett planerat HVB-hem för ensamkommande barn i skånska Ekeby, utanför Helsingborg, eldhärjas. Polisen misstänker mordbrand.

14 december: Ett blivande asylboende för ensamkommande barn i Södertälje totalförstörs. Polisen misstänker att branden är anlagd.

9 december: Någon försöker sätta eld på ett blivande asylboende i Ängelholm genom att krossa glas och kasta in tidningspapper, som antänds. Men det blir aldrig någon fullt utvecklad brand.

9 december: Ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Långharpan utanför Uppsala totalförstörs i en brand. En pojke under 18 år är häktad misstänkt för grov mordbrand.

3 december: Lägenheter totalförstörs när det brinner i ett planerat boende för ensamkommande barn i Götene. Motorbensin hittas och polisen tror att branden är anlagd.

15 november: En handgranat kastas mot fönstret på ett planerat flyktingboende i Kalmar. Med stor sannolikhet tror polisen att den var riktad mot det planerade boendet. Handgranaten detonerar nere på gatan, men ingen skadas.

10 november: En fastighet där det fanns tankar om ett migrationsboende brinner ner till marken i Forshaga. Polisen misstänker att branden är anlagd.

7 november: Ett planerat asylboende i Floda eldhärjas.

7 november: Fönsterrutor krossar på ett asylboende i Tranås kommun. En man i tjugoårsåldern misstänks för vandalisering och för att ha placerat anslag med rasistiska förtecken utanför boendet.

28 oktober: Ett HVB-hem i Tjörnarp i Höörs kommun, där det bor ett antal ensamkommande flyktingbarn, utsattes för ett brandattentat. Någon har hällt in brandfarlig vätska genom ett fönster och antänt.

27 oktober: Det brinner vid dörren till ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Lund och polisen rubricerar det som försök till mordbrand. Samma dag blossar flera småbränder upp vid ett planerat flyktingboende på Kikeboskolan i Oskarshamn, vilket rubriceras av polisen som skadegörelse.

27 oktober: En skola i Färingtofta i Skåne som håller på att ställas i ordning för ensamkommande flyktingbarn eldhärjades. När brandkåren kom fram till byggnaden hade någon kastat in en stor sten och en flaska med något brännbart.

24 oktober: En byggnad i Eskilstuna kommun, tänkt att bli flyktingboende, eldhärjas. En anmälan om mordbrand upprättas.

22 oktober: Ett tilltänkt boende i Oderljunga i Perstorps kommun brinner och polisen misstänker grov mordbrand.

21 oktober: Ett tilltänkt flyktingboende i Upplands Väsby norr om Stockholm utsattes för skadegörelse och försök till brandattentat.

20 oktober: Ett asylboende i Munkedal får omfattande brandskador.

18 oktober: En gammal skolbyggnad i Onsala i Kungsbacka, tänkt som asylboende, brinner ner.

17 oktober: En skola i Kånna utanför Ljungby, iordningställd som flyktingboende, brinner ner till grunden.

13 oktober: Brand utbryter i en barack i Arlöv i Skåne. Lokalen skulle dagen efter ha tagits i bruk som boende för ensamkommande flyktingbarn.

15 september: Brand på ett asylboende för ensamkommande ungdomar i Boden.

16 augusti: Samtliga boende på en flyktingförläggning i Arboga, där den så kallade Ikea-mördaren bodde, flyttas till andra boenden efter att två sopsäcksliknande föremål med brandfarlig vätska hittats vid boendet.

16 augusti: Någon sätter upp ett brinnande träkors vid ett asylboende i Malung. Händelsen rubriceras som ofredande av polisen.

14 augusti: Brand utbryter på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Värnamo. Händelsen rubriceras som mordbrand.

17 juli: En brand utbryter i ett asylboende i Bengtsfors.

19 juni: Två brandbomber kastas in på ett blivande asylboende i Filipstad. En mindre brand utbryter.

17 juni: En balkong på ett asylboende i Vilhelmina eldhärjas och boendets buss får däcken avskurna. Teknisk undersökning har genomförts och utredningen pågår. Händelsen rubriceras som misstänkt mordbrand och skadegörelse.

1 maj: 130 personer utryms från ett asylboende i Filipstad efter att en brand uppstått i en av boendets lokaler.

En tredjedel är olyckor

Polisens nationella operativa avdelning, NOA, har ett operativt ansvar för samordning av alla förundersökningar gällande misstänkt mordbränder mot flyktingboenden i Sverige. Utredningarna ligger dock var på regional nivå.

Totalt sedan den 1 juli finns det 43 förundersökningar angående bränder på flyktingboenden. En tredjedel av dem tros ha varit olyckor.

I åtta av ärendena finns det misstänkta. I vissa fall är det boende som misstänks, i andra fall är det personer utan koppling till boendet som är misstänkta.

Polishelikoptrar fortsätter att genomföra bevakning av flyktingboenden runt om i Sverige, främst i glesbygden.

Migrationsverket har ett nära samarbete med polisen, som ansvarar för säkerhetsbedömningarna. Verket har efter samråd med polisen satt in extra bevakning på boenden, exempelvis i region Väst, uppger säkerhetschefen Monica Karum Bergvall för TT.

Källa: Nationella operativa avdelningen (NOA), Migrationsverket.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.