Vanligt är att teleoperatörerna nekar polisen uppgifter om abonnemang, exempelvis IP-adresser. Det drabbar bland annat utredningar om barnporr, som nästan alltid börjar med ett IP-nummer, enligt polisen. Arkivbild. Foto: TT

Polisen nekas datatrafik i hälften av fallen

Uppdaterad
Publicerad

Tusentals brott riskerar att inte kunna utredas i år, sedan teleoperatörerna slutat att lagra uppgifter om datatrafik.

Polisen nekas begärda uppgifter helt eller delvis i hälften av fallen, enligt en ny granskning.

Bland kriminella byter många nu operatör för att slippa åka fast, enligt polisen.

Förra veckan greps flera män i ett stort tillslag mot ett misstänkt pedofilnätverk i Sverige. Datalagrade uppgifter var enligt åklagarna avgörande i utredningen. Men sedan EU-domen om datalagring kom i slutet av förra året har operatörerna slutat att lagra trafikdata för polisiära ändamål.

En granskning av 200 ärenden vid IT-brottscentrum på polisens Nationella operativa avdelning (Noa) visar vad detta inneburit i praktiken.

– I hälften av fallen fick vi ut begärda uppgifter, i 25 procent fick vi en del och i 25 procent fick vi inga alls, säger Anders Ahlqvist, IT-brottsexpert vid Noa.

Operatörerna har enligt polis och åklagare gjort olika tolkningar av rättsläget. Medan vissa helt upphört att datalagra har andra fortsatt att spara uppgifter frivilligt.

IP-spårningar

Statistiken är inte heltäckande men ger en fingervisning om läget, enligt Ahlqvist.

Vanligast är att polisen nekas uppgifter om var en mobiltelefon befunnit sig vid ett visst tillfälle samt uppgifter om abonnemang, vilket oftast är IP-adresser.

– När det gäller barnporr börjar den typen av utredningar nästan alltid med ett IP-nummer. Men allt från näthat till de grövsta våldsbrotten påverkas av det här, säger Anders Ahlqvist.

Slutsatsen är att avsevärt färre brottsutredningar kommer att kunna gå till åtal.

– Jag skulle säga att det handlar om tusentals ärenden som vi kommer att tappa. Gärningsmän går fria och brottsoffer får ingen upprättelse, säger Anders Ahlqvist.

Politikernas ansvar

Tele2 är den operatör som drivit frågan om datalagring rättsligt. Där anser man att ansvaret är politikernas.

– Det är jätteallvarligt om det är så att polisen inte får del av de uppgifter den är i behov av för att bekämpa allvarlig brottslighet. Det är en utveckling vi varnat för i flera år och vi beklagar verkligen att varken riksdag eller regering tagit tag i frågan tidigare, säger Stefan Backman, chefsjurist på Tele2.

Han framhåller att Tele2 för flera år sedan lade konkreta förslag om hur ett alternativt lagringssystem skulle kunna se ut.

– Vi har aldrig ifrågasatt att det behövs någon form av system för datalagring, men det måste höra hemma i ett demokratiskt samhälle också, säger Backman.

Byter operatör

Bland kriminella har det blivit vanligare att söka sig till de operatörer som varit mest tydliga med att de slutat datalagra, enligt polisen.

– Det ska naturligtvis inte löna sig att välja operatör för att kunna begå brott. Vi välkomnar att regeringen nu tillsatt en utredning för att se hur den svenska lagen kan anpassas efter domen, säger Backman.

Tele2 förlorade i första instans

Tidigare sparades i princip all trafik till och från datorer och mobiltelefoner i sex månader.

Tele2 har hävdat att den svenska lagen tillåter en för bred och ospecificerad lagring av kundernas data och därför strider mot EU-rätten.

I första instans förlorade Tele2. Ärendet överklagades till kammarrätten som begärde ett förhandsbesked från EU-domstolen.

EU-domstolens slutsats blev att en bred och generell datalagring av svensk typ stred mot EU-rätten, att de lagrade uppgifterna bara fick användas för bekämpning av grov brottslighet och bara efter domstolsbeslut.

EU-domstolens beslut kommer att ligga till grund för kammarrättens dom, som ännu inte har meddelats.

Regeringen har tagit initiativ till en ny lagstiftning. En utredning ska presenteras i oktober.

Källa: TT:s nyhetsarkiv

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.