Klockan 13.00 – polisen larmas till Ikea i ett köpcentrum strax utanför Västerås.
På platsen hittas tre livlösa kroppar. Två av dem är avlidna och den tredje – en 36-årig man – har livshotande skador. Efter vittnesuppgifter kan en 23-årig man gripas misstänkt för mordet.
Men i sociala medier och andra nätforum gick tangentborden varma. Anonyma vittnesuppgifter och påståenden fick snabbt fäste som sanningar. Och även om det finns de som ifrågasätter och är källkritiska, kan det vålla det stora problem för polisen.
– Kritiskt tänkande eller funderingar över konsekvenser verkar inte förekomma. På något konstigt sätt så skapar anonymiteten på internet ett forum för åsikter som man aldrig skulle sätta på pränt eller än mindre uttrycka under andra förhållanden. Jag är negativt fascinerad över hur man kan uttrycka sig, säger Börje Öhman, kommunikationschef på Polisen i Umeå, som har mångårig erfarenhet av polisarbete och kontakter med allmänheten.
Skyldiga riskerar att gå fria
För rättsväsendet kan det i värsta fall få katastrofala konsekvenser.
– Utpekade personer riskerar att bli ”dömda” på förhand och eventuella vittnen kan påverkas så att en vittnesutsaga tappar i bevishänseende. Det kan i sämsta fall helt sabotera en hel förundersökning för oss, alltså en gärningsman kan gå fri från ansvar, säger han.
Hur kan problemen se ut för er på polisen?
– Vid uppmärksammade fall kan det formligen strömma in tips, och det är i sig bra. Men vid tillfällen kan tipsen ha startat i ett löst rykte på nätet som sedan tar fart på sociala medier som en sanning. När sedan tipsaren ringer in till oss kan tipset låta intressant och vi väljer att kolla upp det. Då avsätter man två poliser att kolla upp någonting under kanske två dagar som visar sig inte stämma överhuvudtaget. Det kan gå så långt att någon pekar ut en person som brottslig och det är i sig ett brott.
”Jag tror de har vägt sina ord väldigt noga”
Polisen sa nationalitet på de två misstänkta gärningsmännen i Västerås. Hur tror du ni resonerat där? Kan det stora trycket utifrån ha påverkat?
– Nu har inte jag varit med i den bedömningen. Men visst kan det ha påverkat. Jag tror de vägt sina ord väldigt noga inför den presskonferensen. Ett skäl kan vara att ”ta död” på rykten som pekar ut oskyldiga.
Många hör av sig till reportrar och undrar varför de inte berättar om olika saker som kommit fram på nätet. SVT Nyheters ansvarige utgivare, Ulf Johansson, förklarar:
– Vi måste alltid vara noggranna och försiktiga med vilka uppgifter vi går ut med i känsliga fall. Inledningsvis snurrar det alltid mycket rykten men vi måste i första hand gå på fakta som vi kan få bekräftade. Och i nästa steg måste vi bedöma vilka uppgifter som är relevanta att publicera även om de är bekräftade.
Varför publicerar vi inte bara allt vi vet?
– Vi måste ta hänsyn till både brottsoffer, anhöriga och andra som berörs av en tragisk händelse. I ett tidigt skede i en brottsutredning måste vi också väga in att de misstankar som förs fram inledningsvis kan visa sig vara helt felaktiga när polisen kommit längre i sitt arbete, säger han.
Du kan läsa de pressetiska reglerna som gäller här.