Till Karolinska Universitetslaboratoriet kommer prover som tagits på anställda av företagshälsovården. 2019 var ett rekordår. Då var 5,6 procent av testerna positiva.

Efter en nedgång under pandemiåren är nu andelen positiva drogtester uppe på samma nivåer igen. Mellan januari och september 2023 var 5,5 procent av testerna positiva.

– Ungefär var tjugonde prov innehöll någon drog under 2023, säger Anders Helander, sjukhuskemist vid Karolinska Universitetslaboratoriet.

Misstänker rekordår

Fredrik Sparring, företagsläkare vid Avonova, uppskattar att deras testning utgör cirka en tredjedel av alla prover som kommer in till Karolinska. De gör 15 000-20 000 drogtester per år. I fjol var 6,3 procent positiva och han misstänker att det kan vara ett rekordår.

Enligt Karolinskas statistik är cannabis den vanligaste substansen följt av amfetamin, kokain och opiater. Dock kan vissa av proverna som visar på opiater vara lagligt utskrivna smärtstillande.

Fredrik Sparring berättar att positiva drogtest är något vanligare bland män i åldersgruppen 17-29 år.

– Sedan är det min uppfattning att det förekommer i alla yrkesgrupper och samhällsklasser.

Offentligt anställda får inte testas

Men det finns en grupp på arbetsmarknaden som inte finns representerade i statistiken: de som är offentligt anställda.

Det är reglerat i grundlagen – anställda inom offentlig verksamhet får inte utsättas för påtvingade test.

– Det gäller till exempel anställda inom polisen, försvaret, kommuner och regioner, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Han anser att det borde ändras.

– Det är ett bra sätt att jobba med alkohol- och drogprevention på arbetsplatsen. Syftet med testerna är preventivt. Att öka risken för upptäckt. Samtidigt blir steget att be om hjälp lägre.