Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Professor kritisk mot studien: Den är helt meningslös

Professorn och överläkaren Agnes Wold är kritisk mot den studie som visar att långvarig amning leder till högre IQ hos barn.

En ny omfattande studie visar att långvarig amning leder till högre IQ hos barn. Men Agnes Wold, professor och överläkare, ger inte mycket för studien och tycker att det är anmärkningsvärt att den över huvudtaget har publicerats.

Studien, som publicerats i The Lancet Global Health, har följt nästan 3.500 personer i Brasilien från det att de var nyfödda till dess att de fyllde 30 år och den visar att de som hade ammats i mer än 12 månader fick fyra enheter bättre resultat i IQ-tester än de som hade ammats i mindre än en månad.

Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, menar däremot att studiens resultat inte väger tungt då man inte tagit hänsyn till föräldrarnas IQ.

– Studien är helt meningslös. Om man ska mäta barnens IQ måste man även mäta föräldrarnas då det är den viktigaste faktorn. Vi vet att IQ är ärftligt så det är den faktorn som påverkar mest. Därför är det anmärkningsvärt att det inte har räknats in, säger hon till SVT Nyheter.

Kritisk mot publicering

Agnes Wold nämner tidigare studier om amning där man har kompenserat för föräldrarnas IQ och att det då inte har varit någon skillnad i resultaten mellan de barn som ammats under lång respektive kort tid.

– Förklaringen till hög IQ hos ett barn är att föräldrarna har hög IQ, och inte hur länge barnet har ammats, säger Agnes Wold.

Hon anser att föräldrarnas IQ är en så pass viktig faktor att hon frågar sig om studien ens borde ha publicerats.

– Om man skulle göra en studie om allergi hos barn på exempelvis en bondgård och då inte tog hänsyn till om föräldrarna hade några allergier skulle den studien aldrig publiceras. Den skulle inte räknas och man skulle inte få den publicerad någonstans. Eftersom det är barnens IQ som mäts i den här studien är det märkligt att man här inte tagit hänsyn till föräldrarnas IQ, säger Agnes Wold.

”En helt unik studie”

Renée Flacking, docent i omvårdnad vid högskolan i Dalarna, tycker däremot att studien håller och att den är helt unik i sitt slag.

– Den är väldigt intressant eftersom man har följt barnen så länge, ända upp till 30 års ålder. Det har inte gjorts förut. Och man har beaktat så många faktorer när man har gjort analyserna, säger hon till SVT Nyheter.

Däremot hade även hon gärna sett att föräldrarnas IQ hade varit en av de faktorer som hade räknats in.

– Det hade självklart varit jättebra om det hade gjorts, det är möjligt att det hade påverkat resultatet. Men jag tror inte att det hade gjort någon stor skillnad, säger Renée Flacking.

Oklart hur mycket amningen påverkar

Precis som Renée Flacking anser Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, att det är en svaghet att studien inte har tittat på föräldarnas IQ. Men hon tycker inte alls att det går att avfärda studien som meningslös.

– Nej, jag håller inte alls med. De har gjort ett fantastiskt jobb med studien och det är nästan heroiskt att de har kunna följa så pass många personer så länge som man har gjort. Men det hade varit bättre om man hade kunnat kontrollera föräldrarnas IQ eftersom man vet att det finns ett samband mellan föräldrarnas IQ och barnens IQ.

Hur mycket amningen påverkar IQ:n är oklart enligt Nancy Pedersen.

– Man ska se det som en väldigt liten del i förhållande till andra faktorer. Hur stor den delen är vet man inte utan att ha föräldrarnas IQ med, säger Nancy Pedersen.

Relaterat