Foto: TT

Professor: Vi är totalt blinda för flyktingkrisen i siffror

Uppdaterad
Publicerad

I dag kom ännu en asylprognos från Migrationsverket – siffror som egentligen är ämnade att hjälpa Sverige i hur man ska förbereda sig för att ta emot asylsökande. Nu har det snarare blivit en fråga om siffror och hur man ska se till att hålla nere volymer. Det menar Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Det har med beredskap att göra när Migrationsverket presenterar sina prognoser för hur många asylsökande som väntas komma till Sverige.

Många är de prognoser som presenterats och sedan sänkts, för att sedan höjas, bara för att sänkas igen. I dag kom ännu en prognos, men det handlar inte längre om beredskap, förklarar Peo Hansen:

– Vi har stirrat oss totalt blinda på numerär. Vi är helt fångade i det, säger han till SVT Nyheter.

Ingen rätt att sätta upp tak

Han menar att ett problem som tas upp alldeles för sällan handlar om asylrätt, mänskliga rättigheter och de konventioner som Sverige skrivit på vad gäller flyktingpolitiken. De ger oss ingen rätt att sätta upp tak för hur många vi kan ta emot eller inte, förklarar Peo Hansen:

– Gud nåde den politiker som inte står upp för mänskliga rättigheter, men om man ska stryka de här konventionerna så står man ju faktiskt inte upp för dem.

Prognosen bli politiskt slagträ

Den hårfina verbala balansgången är tydlig när asylprognoserna blir slagträ i den politiska debatten. Å ena sidan har inte Sverige satt upp något definitivt tak för hur många asylsökande vi kan ta emot, å andra sidan refereras det friskt till siffror och prognoser när politikerna intar olika ståndpunkter.

– Regeringen har ju bundit upp sig på den här andningspausen, att man måste få stopp på inflödet. Om den prognosen pekar på att det minskar, så kan det ju tas i intäkt för regeringen att säga att det svarar på de mål man ställt upp, konstaterar Peo Hansen och fortsätter:

– Samtidigt kan man från andra hållet, exempelvis SD, peka på att Sverige tar emot för många ändå. På samma sätt kan det från ett tredje håll påpekas att Sverige då stänger gränserna.

Ett snävt sätt att se på krisen

Han menar att vi har vant oss vid att asylprognoser är bra när de visar på att få väntas komma, och att de är dåliga när de visar på många. Ett väldigt snävt sätt att betrakta flyktingkrisen på, menar professor Peo Hansen.

– Globalt sett så är det ju ändå fortsatt många människor som har ett behov av att få sin sak prövad, säger han.

Vill se ett globalt perspektiv

Han anser förvisso inte att medierna borde strunta i att bevaka Migrationsverkets prognoser, men frågan bör handla mindre om siffror och lyftas till ett globalt perspektiv för att man ska kunna diskutera flyktingkrisen på allvar.

När allt fler länder i EU stänger sina gränser för att de inte anser sig ha möjlighet eller lust att ta emot asylsökande så spelar man med risken att än värre situationer uppstår i mer instabila länder.

– Det handlar om människors behov, inget annat. Men hela EU:s maskineri handlar nu istället om hur man ska stoppa flyktingströmmarna.

Vad tror du själv om utvecklingen 2016?

– Flyktingkrisen består ju, och kommer säkert förvärras om inget dramatiskt händer i Syrien, säger Peo Hansen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.