När den åttonde och sista morddomen mot Quick/Bergwall rivits upp i november 2013 tillsatte den dåvarande justitieministern, Beatrice Ask, en kommission med uppdrag att granska det så kallade Quickärendet. Det var inte bara rättsväsendets agerande under de år på 90-talet då Quick/Bergwall dömdes för att ha mördat åtta människor som skulle skärskådas. Även vårdens, advokaternas och de sakkunnigas agerande i brottsmålsprocesserna mot honom skulle sättas under lupp.
Ingen ställs till svars
I dag överlämnar kommissionen sin 700 sidor långa utredning till den nuvarande regeringen.
Kommissionens uppdrag har inte varit att ställa någon enskild person till ansvar för sitt agerande utan bara redovisa om det har funnits några strukturella brister hos rättsväsendet och vården som lett till att Quick/Bergwall kunde dömas för åtta mord som han sedan frikänts från, samt i så fall föreslå förändringar av lagar och rutiner hos de berörda myndigheterna.
Tog tillbaka erkännandet
Det var i början av 90-talet när Quick/Bergwall var intagen på Säters rättspsykiatriska klinik, efter att ha blivit dömd för ett allvarligt våldsbrott, som han började erkänna det ena mordet efter det andra. Mellan 1994 och 2001 dömdes han för åtta mord i sex olika rättegångar.
2008 tog han sedan tillbaka sina erkännanden och hävdade i en SVT-dokumentär av journalisten Hannes Råstam att han inte hade begått några av de mord han erkänt och dömts för.
Han menade att hans erkännanden berodde på den behandling han fått på Säter som bestod av mycket tung och vanebildande medicinering i kombination med en kontroversiell och utifrån ett vetenskapligt perspektiv ifrågasatt form av psykoterapi. I samband med att han tog tillbaka sina erkännanden ansökte han om resning och beviljades resning i samtliga fall vilket ledde till att samtliga domar revs upp och att den rättspsykiatriska vården av honom nu är avslutad.
”Stort misslyckande för rättsväsendet”
– Att en person har kunnat dömas för åtta mord för att sedan frikännas är unikt i svensk rättshistoria och måste betraktas som ett stort misslyckande för rättsväsendet och självklart väcker det frågor om hur rättsväsendet hanterat ärendena, sa riksåklagaren Anders Perklew efter att det sista åtalet i den omfattande resningsprocessen lades ner sommaren 2013.
Då hade 10 erfarna åklagare och 15 hovrättsdomare granskat morddomarna och hela förundersökningsmaterialet och konstaterat att tingsrätterna som dömde Quick för de åtta morden sannolikt inte skulle ha gjort det om de fått ta del av all relevant information som fanns i förundersökningsmaterialet. Bland annat uppgifter som tydligt talade emot Quick/Bergwalls skuld.
Om kommissionen, som även granskat vårdens, advokaternas och de sakkunnigas agerande i samband med att Quick/Bergwall fälldes för åtta mord som han sedan friades ifrån, kan ge ytterligare svar på hur detta kunde ske får vi veta klockan 13 när rapporten offentliggörs.