Ranstorp om myndigheternas agerande i fallet med Marilyn, 15: Man blir mörkrädd

Uppdaterad
Publicerad

Ute på landet i Västsverige bor en familj som lyckats med det omöjliga – de har fått hem sin 15-åriga dotter från IS stenhårda grepp i Irak. Men familjen har känt sig ensamma. I kampen om att få hem henne, men också i hur man ska hjälpa en tonåring som suttit fast hos en terrorgrupp. Terrorexperten Magnus Ranstorp kallar bristen på hjälp från svenska myndigheter ”en stor besvikelse”.

– Systemet fungerar inte, säger han.

Det handlar om en 15-åring som reser tillsammans med sin pojkvän till Syrien, och sedan Irak. Om en flicka som sitter fast hos en av världens farligaste terrorgrupper, gravid i nionde månaden. Det handlar om två föräldrar som tar situationen i egna händer, fast beslutna att få hem sin dotter.

SVT:s Sanna Klinghoffer har följt familjen, mamma Anki och pappa Pasi, under ett års tid. Från då de hjälplöst tar emot samtal från 15-åriga Marilyn som i tårar berättar att hon vill komma hem – till dagen då de återförenas med sin dotter och hennes nyfödde son Emilio.

Terroriströrelsen IS

Hela historien: Gravida Marilyn, 15, var fången hos IS

När Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta experter på terrorresor, får höra om familjens öde vill han veta mer. Han tycker att historien är extra intressant eftersom Pasi och Anki hela tiden varit öppna, och sökt svenska myndigheters hjälp – till skillnad från många andra familjer i samma situation som är rädda för att bli stämplade som terrorister.

Magnus Ranstorp åker därför hem till familjen. För att träffa Anki, Pasi och Marilyn.

– Det är otroligt, jag tycker att du har varit fantastiskt stark som klarat av alla de här strapatserna, det är inte många som klarar det, säger han till 15-åriga Marliyn när de satt sig vid köksbordet i köket.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp träffar Marilyn och hennes familj. Foto: SVT

”Det finns ingen hjälp”

Nu är Marilyn tillbaka i Sverige, efter två misslyckade försök lyckades hennes föräldrar få hem henne till slut. Men att få livet att gå tillbaka till hur det var innan resan har visat sig vara svårt. Marilyn säger själv att hon tänker mycket på tiden hos IS – att hon kände hur hon höll på att bli hjärntvättad. Tack vare att hon hållit kontakt med föräldrarna blev hon inte indoktrinerad av propagandan som pojkvännen Moqtar, men det var ändå svårt att förstå vad som var rätt och fel.

Att ta hand om ”kaoset”, som Marilyn själv beskriver alla tankar, har även det fallit på Pasi och Anki. För det mesta har de känt sig ensamma i att försöka ge sin dotter rätt hjälp. Under en period fick hon plats på ett behandlingshem, men lämnade det efter bara några dagar. Marilyn säger att hon vill träffa någon som förstår vad hon varit med om.

Saknar du någon att prata med? Frågar terrorforskaren Magnus Ranstorp när han besöker familjen.

– Jag har pratat med mina vänner, men de fattar ingenting, svarar Marilyn.

Magnus Ranstorp kallar familjens situation för ”den största illustrationen på att byråkratin inte fungerar” när det gäller fall som Marilyns. Familjen berättar om svårigheterna att få hjälp och råd från myndigheter, och Ranstorp säger att han känner en stor besvikelse.

– Systemet fungerar inte, säger han och fortsätter:

– Nu har vi hållit på med att hitta förebyggande verktyg mot våldsbejakande extremism. Här har du ett fall där föräldrar vill hjälpa till. Du är ung, du är väldigt ung, en av de yngsta som varit där nere – och det finns ingen hjälp. Trots att man skriker. Man blir mörkrädd.

Det är vanligt att anhöriga till personer som reser till Syrien eller Irak själva har rötter i Mellanöstern, men inte Anki och Pasi. De har rötter i Finland. Ingen av dem har kunskaper om Irak, eller om terrorgruppen som håller deras dotter. Så de får börja från början. De söker efter information på nätet, hittar människor som lyckats med fritagningar, kartlägger Marilyns resa för att kunna veta vart hon befinner sig och letar efter möjliga flyktvägar.

Läs också: Så fritogs Marilyn från IS

I dokumentären får vi följa familjens kamp för att få hem dottern. Flera myndigheter har varit inkopplade, bland annat Säpo och polisens Nationella operativa avdelning Noa. Svenska myndigheter går inte in i IS-kontrollerade områden, rådet Anki och Pasi får är att vänta tills kriget är över. Men de vägrar vänta.

Magnus Ranstorp har stor kunskap om så kallade terrorresor, alltså svenskar som beger sig till Syrien eller Irak för att ansluta sig till IS, och han är imponerad av Anki och Pasi.

– Ni har varit fantastiskt resursstarka. Jag vet hur svårt det är, säger han.

Hur fritagningen gick till och hur familjen togs emot i Sverige kan du se i del två av Ensamma mot IS, Dokument inifrån, klockan 20.00 i SVT 1 och på SVT Play. Del ett i dokumentären hittar du också i SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terroriströrelsen IS

Mer i ämnet