Under 2015 fick 699 huvudförhandlingar i tingsrätten ställas in för att den som skulle vittna uteblev. Efter årets första nio månader är siffran uppe i 446 rättegångar i brottmål, sett över hela landet. Det visar statistik som Domstolsverket tagit fram på uppdrag av SVT Nyheter.

Anledningarna till att vittnen uteblir kan vara många och ryms inte i statistiken, men rädsla för hot och våld är en förklaring.

– Det förekommer att folk ringer hit och säger att de är rädda men det är svårt att ge någon samlad bild över hur stort problemet är, säger Ann Lind Kristensson, rådman i Göteborgs tingsrätt.

Vittnen som säger sig ha blivit plötsligt sjuka, utan att rätten har hunnit kolla upp om det stämmer, försöker man ofta lirka med.

– Vi brukar ha en diskussion. Det finns olika typer av rädsla, är det gängbrottslighet kan man diskutera medhörning eller att vittnet kommer in från ett särskilt håll. För andra kanske det är första gången man vittnar, då kanske det inte är särskilt farligt, men vi ser inte så mycket av det som försiggår omkring oss i den mån det förekommer hot, säger Mikael Swahn, rådman i Attunda tingsrätt.

”Tillåt anonyma vittnen”

Före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem, som är förbundsordförande i Brottsofferjouren, tycker inte att det görs tillräckligt för att skydda vittnen. Han var länge emot möjligheten att vittna anonymt, men har svängt i frågan.

– Jag hävdade under årtionden att det var uteslutet med anonyma vittnen, men jag ändrade mig efter att ha frågat mig själv om jag under alla tänkbara extrema situationer själv är beredd att vittna, och det är jag inte. Om ens barn eller barnbarn blir skjutet och dödat, ställer man då upp fortfarande?

Möjligheten att vittna anonymt finns redan i flera andra länder, däribland Norge och Finland. Sven-Erik Alhem menar att det bör införas även i Sverige – vid särskilt extrema undantagsfall.

– Det är ingen patentlösning på något sätt och det får inte vara den enda bevisningen, men det finns brottmål som är så allvarliga där staten måste kunna vinna och ändå skydda tillfällighetsvittnen.

Advokatsamfundet kritiskt

Advokatsamfundet är starkt kritiskt till anonyma vittnen och varnat för betydande rättssäkerhetsförluster.

– I takt med att den grövre brottsligheten ökar kommer kraven på åtgärder, och det är alldeles riktigt. Det är bekymmersamt det här, men det vore helt oacceptabelt att kasta grundläggande rättssäkerhetsprinciper åt sidan, säger ordförande Anne Ramberg.

Den som är misstänkt måste kunna veta vem som vittnar mot honom eller henne för att man ska kunna bedöma och ifrågasätta tillförlitligheten, menar hon. Dessutom skulle anonyma vittnen begränsa bevisvärdet. I stället förespråkar Anne Ramberg fler målsägarbiträden och ett utökat vittnesskydd.

– Men jag inser att det inte alltid är tillräckligt. Det finns fall där det inte hjälper och vi har sett många fall där folk inte vågar vittna. Det är väldigt knepigt, men ibland måste man av principiella skäl stå emot sådana här krav.

Regeringen är emot att tillåta anonyma vittnen i rättegångar, liksom Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Centerpartiet och Kristdemokraterna har sedan tidigare ställt sig positiva till frågan vid grova brottmål, men alliansen är splittrad: Liberalerna och Moderaterna är emot förslaget av rättssäkerhetssynpunkt. SVT Nyheter har ställt frågan till Sverigedemokraterna som dock inte återkommit med svar.

Föreslår peruker som lösning

I dag finns möjlighet för vittnen att höras via videolänk från en annan domstol, vilket gör att det kan hållas hemligt var vittnet fysiskt befinner sig. Det är en möjlighet som tillämpas för lite, menar Sven-Erik Alhem. Han pekar också på möjligheten att maskera sig med tillbehör som lösskägg och peruker.

– Man har länge sagt att den bästa bevisupptagningen sker i processdomstolen, men det är gammaldags. Om man är rädd och orolig som vittne blir utgången helt annan än om man kan känna sig lugn.

”Viktigt att stödet ges tidigare”

Brottsofferjouren har också uppvaktat regeringen och samtliga riksdagspartier i frågan om att polisen redan vid första mötet ska vara skyldig att upplysa vittnen om att man kan få vittnesstöd. I dag erbjuds vittnesstöd först när den som ska vittna kommer till domstolen för rättegången.

– Samtliga riksdagspartier har sagt att de tycker att det är positivt men än har inget hänt. Det är konstigt, det är en så enkel kostnadsfri åtgärd som skulle förbättra läget för vittnen. Det är jätteviktigt att det stödet kommer in tidigare.

Stora kostnader för samhället

Utöver det faktum att brottslingar kan gå fria kostar inställda rättegångar samhället mycket pengar. Exakt hur mycket vet ingen, men när Riksrevisionen 2010 gjorde en kartläggning av problemet räknade man ut en genomsnittskostnad på drygt 11.000 kronor per inställd rättegång. Hittills i år motsvarar det en kostnad på 4,9 miljoner kronor, för att vittnen uteblivit.