– Det är ett problem att personer mer eller mindre kan vara anonyma på sociala medier. Det är bland annat anonymiteten som gör att man kan skriva sådana här hot, säger Torbjörn von Schantz, rektor vid Lunds universitet.

Anders Ahlqvist, IT-brottsexpert vid rikspolisstyrelsen, säger att problemet är att hot som levereras på nätet är svåra att bedöma.

– Det är ett jätteproblem. De framförs oftast bara i en textrad där det står: ”Jag ska döda alla”. Det är lättare att avgöra allvaret i ett hot om det görs på telefonen. Då kan man kanske höra tonläge och röst, säger han.

Har den här typen av hot ökat i samhället?

– Får man en skjutning i USA, Tyskland eller Finland så får vi sådana här hot i Sverige. Det är väldigt många som inspireras av händelser som sker runt om i världen. Det finns fall där vi hittat vapen och sprängämnen hos den som hotat. Men i de flesta fall har vi hittat tonåringar som gjort sig själva intressanta.

Trots att hotet mot Lunds universitet visade sig vara mindre seriöst menar Ahlqvist att det var rätt att de höll stängt.

– Det var lika svårt för oss som för dem att bedöma hotet. Jag har full förståelse för att man tar det säkra före det osäkra. Alternativet är att man inte gör det och något fruktansvärt inträffat

Vilken sorts beredskap ska universitet ha?

– De ska ha tänkt igenom hur de ska agera, hur de kontaktar myndigheter, polisen och vilka åtgärder de ska ta till.

Studenten Atle Alkelin, 24, frågar sig om det var nödvändigt att stänga ned hela universitet.

– I efterhand kan man ifrågasätta omfattningen. Det känns som en onödig situation som uppstod och ett fruktansvärt dåligt skämt om det var det. Samtidigt är det bättre att man låter ambulansen gå en gång för mycket än en gång för lite, som kungen sa.