– Stefan Löfven (S) och Åsa Romson (MP) var för mångordiga och abstrakta och hade lite svårt att förklara vad de menade ibland, säger Fredrik Söderquist.
Moderaternas Anna Kinberg Batra gjorde sin debut i det här sammanhanget och hon fick en tuff start, tycker han.
– Både Jonas Sjöstedt och Jimmie Åkesson gick till kraftig attack i början och hon hade svårt att värja sig. Lite senare, när det handlade om jobb och ekonomi, var hon mer varm i kläderna.
Jämför Kinberg Batra med Reinfeldt
Han jämför Kinberg Batra med hur Fredrik Reinfeldt var när han var ny som partiledare.
– Jag saknar glöden lite. Hon är lugn och saklig, men blev lite mångordig och byråkratisk. Det kunde Reinfeldt också bli i början. Det kanske ändå bådar gott för fortsättningen om inte annat!
Det fanns en anklagelse i att Jonas Sjöstedt (V) sade till Kinberg Batra att han saknar Fredrik Reinfeldt, säger Fredrik Söderquist.
– Det var ett kraftigt angrepp som satte henne i kontrast till Reinfeldt.
”Sjöstedt tydlig med vad han vill”
Men han tycker att Jonas Sjöstedt hörde till dem som bäst nådde ut i debatten som helhet.
– Han är snabb i replikerna, hade oneliners, han ställde direkta frågor både till regeringen och oppositionen. Han är tydlig med vad han vill.
Annie Lööf (C) lyckades också riktigt bra, tycker han.
– Hon är tydlig och slagkraftig, bra på kontraster och bilder. Och hon lyckas hela tiden knyta tillbaka till sina tre huvudord: Ungdomar, småföretag och landsbygd. Det är stor skillnad mot hur hon var i början, då var det mycket floskler och klichéer.
”Flygande start för Åkesson”
Jimmie Åkesson (SD) gjorde sin comeback som debattör efter en lång sjukskrivning och får godkänt, tycker Fredrik Söderquist.
– Han fick en flygande start och utnyttjade det. Att komma fram tidigt i en debatt är viktigt. Men sedan föll han tillbaka lite när det handlade om till exempel skolan . Han kan också verka lite raljant. Det är också en sak att kritisera och anfalla, men han har inte så många konkreta förslag. Han gör sig nog bättre i kortare format.
Fredrik Söderquist säger att han hade väntat sig mer av Åsa Romson (MP).
– Här gick det oväntat dåligt. Hon är mångordig, sluddrar lite ibland, avslutar inte meningarna, avbryter andra. Och när hon gjorde en jämförelse av flyktingsituationen på Medelhavet och Auschwitz, då riskerar hon att debatten kommer att handla om valet av uttryck och att hon därmed tappar sin poäng.
”Borde tänka mer på formuleringar”
Han tycker att partiledarna borde tänka ännu mer på hur de formulerar sig i den här typen av debatter.
– Det finns inte så många sådana här debatter och det är jätteviktigt hur man formulerar sig, för det handlar om vad som stannar i minnet hos lyssnarna efteråt.
– Stefan Löfven är mer påläst och varm i kläderna nu, men han blir alldeles för utförlig. Det är inte alltid bra att säga allting man vill, utan snarare något som verkligen fäster.
Hur skulle du sammanfatta debatten i sin helhet?
– Man kan ju fråga sig hur klargörande den faktiskt var. Jag kan tänka mig att de som inte tycker politisk retorik är roligt kanske inte fick ut jättemycket. Det påverkar enormt att det är långt till nästa val. För flera partiledare blev det lite som en upprepning av valrörelsen. Det blev ganska mycket av ”favorit i repris”. Längre fram blir det nog mer sakpolitiska skillnader.