Polisens nya organisation är ännu inte där den förhoppningarna var att den skulle vara. Statskontoret bedömer att omorganisationen i flera avseenden varit mer komplex än vad som hade förutsetts och att oförutsedda händelser som flyktingsituationen bidragit till att ombildningen har fördröjts. Förändringsarbetet har också försvårats av att tillsättningen av ordinarie chefer har försenats.

”Vi måste bli bättre”

Rikspolischef Dan Eliasson håller med om bristerna.

– Det är inte bara i förändringskommunikationen som vi tappade tempo med den utdragna chefsrekryteringsprocessen, det är också i hur verksamheten utvecklas och bedrivs, säger Eliasson.

Finns det något du anser att du borde gjort annorlunda?

– Vi borde ha fokuserat mer på det lokala i större utsträckning. På dem som jobbar längst fram. Där måste vi bli bättre och vi måste ge mer energi åt det arbetet i framtiden, säger Dan Eliasson till SVT Nyheter.

Vill stärka lokalt polisarbete

– Polisen har haft fokus på att bilda en myndighet av 23, nu måste man prioritera verksamhetsfrågor, anser Statskontorets chef för enheten för utredningsstöd Johan Sørensson.

– Det lokala polisarbetet behöver stärkas. Man behöver jobba mycket mer med utredningsverksamheten och säkerställa att man kan vara uthållig, säger han till SVT Nyheter.

Statskontoret menar också att det är viktigt att medarbetarna känner sig mer delaktiga i genomförandet.

I utredningen skriver de att omorganisationen i vissa avseenden nått så långt som det är rimligt att förvänta sig även om svåra utmaningar återstår och flera moment skulle ha kunnat fungera bättre.

Polisens operativa förmåga på nationell nivå har stärkts och resurserna kan användas mer flexibelt. Polisen har också tagit flera initiativ som på sikt kommer att stärka polisens kontakt med medborgarna, som medborgarlöften och områdespoliser, menar Statskontoret.

Mer resurser till att utreda brott

När det gäller polisens försämrade utredningsresultat är Statskontorets tolkning är att omorganisationen inte är den primära orsaken till resultatförsämringen fram till utgången av 2015, eftersom det är en trend sedan en längre tid. Samtidigt är en slutsats att utredningsverksamheten måste få mer resurser och mer möjligheter att pröva nya metoder.

Kostnader skjutits på framtiden

Statskontoret förvånas över att polisen fick ett ekonomiskt överskott över 400 miljoner ifjol och slutsatsen är därför att kostnaderna för omorganisationen hittills antingen har skjutits på framtiden eller resulterat i lägre produktivitet eller kvalitet på verksamheten.

Eftersom det har saknats chefer är det också sannolikt att planerade nya projekt inte har kunnat starta och därmed inte har medfört några kostnader. Statskontorets bedömning är därför att i takt med att organisationen kommer på plats kommer kostnaderna att öka.