Thomas Ahlstrand menar att dagens gängkriminella skiljer sig markant från de äldre i flera avseenden.

– Det är två grejer som sticker ut. De gamla gängkriminella var ofta killar med missbruksproblematik, som haft svårt i skolan, hade svårt att uttrycka sig… Jag ser inte riktigt det på de ”moderna” gängkriminella som jag möter i jobbet. Utan det verkar vara killar som har vissa utförsgåvor men som väljer en väg som är annorlunda än den vanliga, säger han och fortsätter:

– Det andra som sticker ut är att de är brutalare. Väldigt mycket brutalare än vad man någonsin har varit tidigare.

”Killar som hittar fram i samhället”

På vilket sätt märks det att de inte är utslagna eller står utanför?

– Jag märker det på det stöd de har i omgivningen och i viss mån också i familjen. Jag märker det på deras språkbehandling. Det här är killar som vet hur man ska formulera sig och som mycket väl hittar fram i samhället.

Annars brukar gängkriminaliteten och det grova våldet beskrivas som att det handlar mycket om utanförskap, misslyckande i skolan, att man vuxit upp i segregerade områden och har splittrade familjer eller frånvarande fäder…

– Allt det kan du hitta. Men det är inte så att alla gängkriminella måste vara från splittrade familjer.

”Ingen skam att sitta i fängelse”

Thomas Ahlstrand säger också att de gängkriminella ibland självmant väljer utanförskapet.

– Det utanförskap som de känner eller upplever – det är nog mindre vi som puttar ut dem och mera de som vill vara utanför. Bland annat därför att de tjänar på det. Jag tycker det är en attityd som jag ser. Det är till exempel ingen skam att sitta i fängelse. Det kan tvärtom vara lite medalj.

Du menar ju också att de står för hela andra normer och värderingar än det övriga samhället.

– Normen och värderingarna handlar om lojalitet med den egna gruppen. Det kan vara territoriet eller familjen eller kompisarna eller en större grupp. Där är lojaliteten stark. Men övriga samhället är inte intressant, det finns inte och det är inget man behöver ta någon hänsyn till. Annat än möjligen som födkrok. Det här är värderingar som avviker från en äldre gängkriminalitet.

”Våra verktyg funkar inte”

Detta innebär att det är väldigt svårt för samhället att komma åt de nya gängkriminella, enligt Thomas Ahlstrand.

– De verktyg som vi traditionellt jobbar med, övervakning, attitydförändring, missbruksvård – funkar helt enkelt inte därför att de här killarna inte är mottagliga. Vad man kan göra är att låsa in dem, ha längre fängelsestraff. Man kan fundera på om det är bra eller dåligt, men jag är rätt övertygad att om fängelsestraffen för grova vapenbrott hade varit längre, så hade det varit några färre döda i Göteborg i dag. Och några färre mördare ute, säger han.

”Samhället måste återta makten”

Någon ”quickfix” för att ändra dessa personers normer och värderingar tror han inte på.

– Samhället måste återta makten över territoriet, makten över gatan. Sedan handlar det om ett långsamt normbyggande, integrering eller assimilation av människorna som bor i de här områdena, så att gängen inte kan få nya medlemmar. De som redan är där tror jag är väldigt svåra att nå, säger Thomas Ahlstrand.

Du skrev i en debattartikel nyligen att ”risken är stor att vi bara kan härda ut och hoppas att det går över”. Vad menar du med det?

”De lever i helvetet”

– Risken är att det finns en förlorad generation. Och att vi blir åskådare till deras gängkrig. Gängkrigen är lite som en självuppdragande mekanism, den ene skjuter den andre, då ska de hämnas och så skjuter de varandra. De mår sämre och sämre. Det är inte några glada människor det här. De lever ju i helvetet, konstaterar Thomas Ahlstrand.

– De är rädda och kränkta. De reagerar stressat och det betyder att de kommer att skjuta ännu mer. Vi får hoppas att ingen utomstående drabbas. Det är jättehemskt. Men jag kan egentligen inte se hur vi – med de mått och steg som vi kan vidta i dag – kan komma längre med den här generationen som finns nu.

”Skulle önska hårdare vapenlagar”

Han medger att det låter som en uppgiven inställning och han nämner olika förslag som lagts under åren för att förbättra situationen, förslag som inte har blivit verklighet.

– Man skulle önska att vi hade hårdare vapenlagar, så att vi kunde angripa de som ägnar sig åt vapenhandel och vapenavlossning på ett hårdare och mer adekvat sätt. Man skulle önska att polisen kunde lägga mer resurser på att vara på gatan, så att det inte kan hända att poliser och brandkår blir utsatt för stenkastning, säger han och nämner också att det borde finnas en möjlighet för personer som ångrar sin brottslighet och vill erkänna och som vill hjälpa polis och domstolar att få straffrabatter, att välkomnas av samhället.

– Men det är väldigt trögt att förändra och svårt att få igenom sådana tankar. Jag är rädd att det har gått så långt att vi kanske inte kommer dithän, säger Thomas Ahlstrand.

Agenda söndag 27 november kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. I studion: Inrikesminister Anders Ygeman (S). Se även vårt reportage om gängvåldet och skjutningar och olika sätt att tackla det i  Sverige och Danmark.