Risken att en art skulle dö ut under vintern är liten, konstaterar Svenska Jägareförbundet. Men på individnivå är det många som stryker med av svält och kyla.
Att stödutfodra minskar djurens lidande men det finns en del att tänka på innan man sätter igång.
– Det viktigaste är att välja någon form av foder som djuren verkligen uppskattar, säger Fredrik Widemo, forskningsansvarig på Jägareförbundet.
Pellets och ensilage
Rådjur och annat klövvilt gillar rotfrukter och spannmålskross. Den som vill satsa lite extra kan köpa en ensilagebal, men den kan väga flera hundra kilo och vara lite trixig att få på plats.
– Det absolut enklaste är att köpa pellets och kanske någon form av pelletsautomat som man kan sätta upp i ett träd.
I naturen är det den starkare som går före. Med flera utfodringsplatser en bit ifrån varandra kan även de svagare individerna få sig en bit.
Foderplatsen bör inte ligga för nära en väg och dessutom ligga öppet, så att rådjuren inte överraskas av rovdjur medan de mumsar i sig. Klokt är också att välja en plats där det inte finns grödor man vill ha kvar.
– Finns det något annat gott i närheten så börjar djuren ju äta av det också. Man bör lägga utfodringsplatsen på ett ställe där det inte ställer till problem. Det är därför man måste ha markägarens tillstånd.
Havregryn och talg
Har man gjort sig besvär med att lägga ut mat med en viss sorts djur i tankarna kanske man blir besviken om någon annan art, till exempel vildsvin, också passar på att förse sig. Men det är inget argument för att avstå utfodringen, anser Fredrik Widemo.
– Det är svårt att rikta utfodringen mot vissa djur men inte andra. Men det mest effektiva sättet att förhindra skador och reglera stammen är inte att svälta den, utan det sköter vi via jakt.
Småfåglar kan matas med solrosfrö, hampfrö, osaltade jordnötter eller talg. De äter helst i lugn och ro i skydd av en risig buske.
Vete passar för fasaner och rapphöns. Och finns det någon trast kvar i faggorna kan man överraska den med en specialare: Havregryn indränkt i matolja.