Säpo undersöker om det i flyktingströmmen kan finnas enstaka personer som kan komma att utgöra ett hot mot Sverige. Samarbetet med Migrationsverket har både fördjupats och utvecklats, menar Anders Thornberg.
Säkerhetspolischefen anser att det är absolut nödvändigt att samarbeta med internationella säkerhets- och underrättelsetjänster.
– Säpo har bidragit med kunnande och information till de länder som har drabbats. Vi har också dragit lärdomar för att själva stå bättre utrustade om det värsta skulle inträffa, säger Anders Thornberg.
”Kommer att ske i vårt närområde”
Lari Nyroos, chefsanalytiker för verksamhetsområdet kontraterrorism, säger att kontraterrorism i Sverige har varit främst en internationell fråga, men att dessa gränser håller på att suddas ut. Han tar upp terrordåden i Paris som ett exempel på oerhört planerade attacker.
– Fler försök eller fullbordade terrorattentat kommer att ske i vårt närområde eller inom våra gränser.
Lari Nyroos berättar att Islamiska statens (IS) propaganda har hög kvalitet och är oerhört stark, och effektfull.
– Det här har vi aldrig sett tidigare. Och den här radikaliseringen fungerar. 10.000-tals utländska stridande från över hälften av världens länder har anslutit sig till islamistiska terrorgrupperingar i konfliktzonen i Syrien och Irak. Omkring 5.000 av dessa är från Europa.
Kan vara svårt att övervaka
I Sverige har runt 135 återvänt och två av dem har dömts till livstids fängelse för terroristbrott begångna i Syrien. En del utgör inte längre ett hot, menar Lari Nyroos.
– De ångrar sig bittert och försöker att börja om med ett vettigare liv hemma. En del är fasta i sin övertygelse att terrorism är den enda rätta vägen.
Även om övertygade återvändare och IS är inte de enda terrorhoten i Sverige, men de är de farligaste hoten, enligt Lari Nyroos.
– Det beror på att återvändare har skaffat sig en förmåga att utföra terrorattentat och ett kontaktnät med likasinnade både i Sverige och utomlands. Därför måste vi följa återvändarna och deras kontakter noga.
Detta kan dock bli svårt på grund av den nya generationens teknik. Välutvecklade telefonapplikationer gör det svårt för myndigheter att övervaka vad som kommuniceras i dessa.
Sänkte terrorhotnivån
I början av mars sänkte Säpo terrorhotnivån från fyra till tre på den femgradiga skalan. Säkerhetspolischefen Anders Thornberg hade med hjälp av strategiska bedömningar från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) tagit beslutet.
Mats Sandberg, chef för NCT, sade då att Sverige är ”ett legitimt, men inte ett prioriterat mål”. Han påpekade också att Sverige delvis har en annan ställning än till exempel Frankrike när det gäller hotet från jihadistisk terrorism.
– Det finns inga kända konkreta attackplaner mot Sverige, sade Mats Sandberg då.
Säkerhetspolischefen Anders Thornberg berättade då att det fortfarande finns en hotbild mot Sverige och att läget har varit allvarligt sedan hösten 2010. Det var i november i fjol som terrorhotnivån höjdes till den nästhögsta nivån.
60 personer som utgör en säkerhetsrisk
Säpo har även berättat att det finns omkring 60 asylsökande i Sverige i dag som utgör en säkerhetsrisk. Det handlar om både personer som har begått krigsbrott i sina hemländer, och personer som är utsända av främmande underrättelsetjänster.
På grund av detta kan de inte beviljas asyl, men ändå har inga rättsliga åtgärder tagits. Trots detta kan de inte utvisas eftersom Migrationsverket inte utvisar personer som löper risk att dödas i sina hemländer.
– Vi har inte dödstraff i Sverige och vi utvisar inte folk i döden, sade Mikael Ribbenvik operativ chef på Migrationsverket.