Foto: TT

Så ska friskolor ta emot nyanlända

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen är överens med alliansen om att friskolor frivilligt ska få göra avsteg i kösystemet för att ta emot flyktingbarn.

– Jag blir nästan varje dag uppringd av skolor som vill vara med och göra jobbet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

De sex partierna presenterar förslaget, som har en bred riksdagsmajoritet bakom sig, i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Jämnare fördelning

Från och med den 1 november kommer friskolorna att få vika fem procent av det totala elevantalet åt flyktingbarn som inte hunnit bo två år i Sverige innan läsåret börjar. Propositionen bygger i hög utsträckning på den utredning som presenterades i januari, enligt utbildningsministern.

– I dag tar tio procent av skolorna emot hälften av alla nyanlända elever, och samtidigt har vi i andra änden skolor som inte har tagit emot en enda nyanländ. Det är klart, att när vi är i den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget, och barn kommer direkt från krig och flykt, då måste alla skolor kunna hjälpas åt, säger Fridolin.

Frivillighet

Systemet bygger på frivillighet från skolornas sida  och enligt Gustav Fridolin har friskolornas intresseorganisation varit drivande för att få det till stånd. Tanken är att de nyanlända barnen ska fördelas jämnare mellan olika skolor i ett område.

I många friskolor är köerna långa för att få en plats, vilket gjort det omöjligt för dem att låta nyanlända börja som elever. Men enligt skolministern innebär de nya reglerna inte att nyanlända barn går förbi kön.

Nya platser

– I praktiken kommer detta oftast handla om att skapa helt nya platser genom att satsa resurserna på flera skolor i stället för bara en enda kommunal. Om det kommer 50 nyanlända till ett visst upptagningsområde är det bättre att låta tre skolor bygga ut än bara en enda.

Vad säger du till föräldrar som har sina barn i kö?

– Eftersom det i det flesta fall kommer vara nya platser innebär det inte att kön blir längre. Och jag tror det finns en medvetenhet om att skolor med en blandning av elever ofta skapar bättre förutsättningar för eleverna att klara hela skolans uppdrag, det vill säga både kunskaps- och värdegrundskraven.

V och SD motsätter sig

Regeländringen kommer i ett första skede att gälla i tre år, för att sedan utvärderas och på sikt kunna bli permanent, enligt Fridolin.

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna står inte bakom förslaget, som är en del av den migrationspolitiska överenskommelsen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.